En flygare i särklass
Trollsländorna är en egen ordning bland insekterna, med två par genomskinliga vingar och stora fasettögon som ger nästan allseende blick. Enligt Wikipedia är de bland de skickligaste flygarna i djurriket – de kan stå stilla i luften, flyga baklänges och nå farter på uppemot 50 kilometer i timmen.
Den förmågan har ett syfte: trollsländan är ett rovdjur. I luften fångar den mygg, flugor och andra insekter med benen, som den håller som en korg framför sig. För den som plågas av mygg vid sjökanten är trollsländan med andra ord en vän.
År under ytan
Det vi ser fladdra över vattnet är bara slutet på en lång historia. Trollsländans larv, eller nymf, lever i vattnet – ibland i flera år – innan den till slut kryper upp, spricker och vecklar ut sina vingar som fullbildad slända. Det mesta av en trollsländas liv tillbringas alltså under ytan.
Sländor och flicksländor
Ordningen brukar delas in i två grupper som är lätta att skilja åt när de vilar. De egentliga trollsländorna sitter med vingarna utbredda rakt ut åt sidorna, medan de spädare flicksländorna viker ihop vingarna längs kroppen. Båda jagar på samma vis, men flicksländorna är klenare och mer fladdrande i flykten.
Äldre än dinosaurierna
Trollsländorna hör till de allra äldsta flygande djuren. Gruppen har funnits i hundratals miljoner år, och för länge sedan fanns förhistoriska jättesländor med vingspann på upp till 70 centimeter – stora som rovfåglar. Dagens arter är betydligt mindre, men bär ändå på en mycket gammal historia.
För oss människor är de helt ofarliga. Tvärtom gör de nytta genom att hålla efter stickmyggor och andra insekter – ett litet, glittrande jaktplan som hör den svenska sommaren till.
