För första gången på 45 år finns en ny svensk översättning av Nya testamentet. Svenska bibelsällskapet presenterade den på årets bokmässa, rapporterar SVT Kultur.
Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, kallar den möjligen "årtiondets kulturhändelse". Det är en stor formulering om en bok, men den säger något om hur få texter som fortfarande läses av tillräckligt många för att en ordförändring ska märkas.
Vad som ändras
Språket är moderniserat på den nivå där svenskan faktiskt rört sig sedan 1981: "skall" blir "ska", "sade" blir "sa".
Översättningen ligger också närmare den grekiska grundtexten. Två exempel är tydliga nog att bråka om:
- I Johannesprologen blir "Ordet blev människa" i stället "Ordet blev kött".
- Judas "utlämnar" Jesus, där den tidigare översättningen säger "förråder".
Tilltalet har dessutom breddats: där det stått "bröder" står nu "bröder och systrar".
Varför de två exemplen inte är samma sak
"Ordet blev kött" är en rörelse mot grundtextens ordval, och den gör formuleringen främmande på ett sätt som 1981 års version slipade bort. Det är ett val mellan att låta texten låta som svenska eller som sig själv.
"Utlämnar" i stället för "förråder" är en annan sorts justering. Förräderiet är en tolkning av handlingen, utlämnandet är handlingen. Den som byter ord byter också vad läsaren får veta att Judas gjorde och vad läsaren får avgöra själv.
Att "bröder" blir "bröder och systrar" är i sin tur ett beslut om vem texten tilltalar, och det är den ändring som med säkerhet kommer att diskuteras mest.
Bibelsällskapet väntar sig bråk
Anders Göranzon, generalsekreterare för Svenska bibelsällskapet, ser fram emot det: "Det kommer säkert blir höga mediala debattvågor men det är bara roligt."
Han har antagligen rätt i sakfrågan. En text som är 2 000 år gammal och läses av miljoner tål inte att ändras obemärkt, och det är i sig ett gott betyg åt läsarna.
