Emma har följt influencern Alice Axelsson på nätet i åratal. Sedan blir hon barnflicka i hennes hem, och den ensidiga relationen blir plötsligt ömsesidig på ett sätt ingen av dem riktigt kontrollerar.
Det är utgångspunkten i Therese Bohmans nya roman Kapitalet (Norstedts), som Barometerns recensent Rebecka Åhlund ger fyra av fem i betyg.
Vad titeln syftar på
Kapital i boken är inte bara pengar. Recensenten läser romanen som en genomgång av alla sorters kapital som finns i vardagen: klass, bakgrund, status, smak, identitet och autenticitet.
Det är den sista sorten som är mest samtida. I en ekonomi där räckvidd är en tillgång blir äktheten i sig något som går att omsätta, och det är där en influencer och hennes barnflicka hamnar i samma system trots att de befinner sig på olika sidor av det.
Vad recensenten framhåller
Åhlund menar att Bohman lyckas skildra klichéer i nytt ljus, med diskretion och elegans, trots att överklassmiljön i Stockholm är välbekant sedan tidigare romaner.
Hon liknar läsupplevelsen vid att skrolla i sociala medier: uppslukande och svår att lägga ifrån sig. Särskilt lyfter hon romanens skildring av dynamiken mellan kvinnor, av begär, och av hur identitet formas genom andras blickar.
Varför parasociala relationer är ett litterärt ämne
Det som gör ämnet aktuellt är att den ojämlikhet romanen bygger på numera är vardag: en part vet allt om den andra, som inte vet något alls.
Den obalansen har alltid funnits mellan läsare och kändis, men den har flyttat in i vardagsrummet och blivit ömsesidig i formen utan att bli det i sak. Det är den skillnaden Bohman skriver fram.
