Havet är klimatsystemets tröga del. Det värms långsamt, svalnar långsamt, och håller kvar det mesta av den värme som människan tillför jorden. Därför är ett julirekord i havstemperatur en annan sorts nyhet än en varm dag i luften.
Siffran
Medeltemperaturen vid havsytan mellan 60 grader nord och 60 grader syd låg på 20,96 grader i juli, den högsta noteringen för någon julimånad, enligt Copernicus Climate Change Service, EU:s klimattjänst.
Det tidigare julirekordet var 20,89 grader, satt 2023.
Skillnaden ser liten ut. Men eftersom den gäller ytan på i praktiken hela världshavet motsvarar några hundradelar en energimängd som är svår att föreställa sig.
Luftens juli 2026 hamnade på en delad andraplats globalt, jämsides med juli 2024 och efter rekordåret 2023.
Två saker samtidigt
Bakom rekordet ligger dels El Niño, som håller på att utvecklas i ekvatoriella Stilla havet. Fenomenet flyttar varmt ytvatten österut i Stilla havet och släpper ut värme till atmosfären, vilket lyfter den globala medeltemperaturen med ett till två års fördröjning. Copernicus noterar exceptionellt höga temperaturer över stora delar av tropiska Stilla havet.
Dels finns den underliggande uppvärmningen. Runt 90 procent av den extra värme som växthusgaserna håller kvar i klimatsystemet hamnar i haven. Det är den grunden El Niño lägger sig ovanpå: en varm bas plus en tillfällig puckel ger nya rekord även när puckeln inte är exceptionell i sig.
Europa i centrum
Runt Europa var avvikelserna tydligast. Rekordhöga julitemperaturer uppmättes längs Atlantkusten och i västra Medelhavet, och stora områden hade starka eller svåra marina värmeböljor.
Detsamma gäller land: västra Europa hade sin varmaste juni–juli-period som uppmätts, med 21,62 grader, vilket är 2,79 grader över genomsnittet.
"Juli 2026 var den tredje månaden i rad med exceptionell värme i västra Europa", säger Samantha Burgess, strategisk klimatansvarig vid ECMWF, som driver Copernicus klimattjänst. Hon pekar på hur värme och torka förstärker varandra.
Laurence Rouil, chef för Copernicus atmosfärtjänst, konstaterar att klimatförändringen förskjuter brandsäsongen norrut, och att större bränder ger rök som färdas längre och påverkar luftkvaliteten över vidare områden.
Vad varmt hav gör
En marin värmebölja är ett utdraget parti med ovanligt varmt vatten, och den märks nedåt i näringskedjan. Fiskbestånd förskjuts norrut eller djupare, tångskogar och ålgräsängar tar skada, och varmt vatten håller mindre syre än kallt.
Varmare havsyta ger också mer energi till atmosfären ovanför, vilket påverkar både nederbörd och stormar. Effekterna drar dessutom åt olika håll: El Niño brukar dämpa orkansäsongen i Atlanten samtidigt som det driver upp temperaturerna globalt.
Var året är på väg
Copernicus konstaterar att 2026 hittills ligger som det tredje varmaste året som uppmätts, efter 2024 och 2025, och att slutplaceringen avgörs av resten av hösten.
El Niño går över. Värmen i havet gör det inte, i alla fall inte på mänskliga tidsskalor. Det är därför havsrekorden säger mer om riktningen än vad enskilda varma sommardagar gör.
