Berlin röstar på söndagen, och för första gången på länge är det vänstern som leder. Die Linke ligger kring 22 procent i Forschungsgruppe Wahlens mätning från mitten av september, före AfD på 18, CDU på 20, Grüne på 15 och SPD på 12, enligt sammanställningen av valet.
Fem partier inom ett spann på tio procentenheter betyder en sak: ingen tvåpartikoalition räcker.
Borgmästaren som inte ställer upp
Kai Wegner, CDU, regerande borgmästare sedan 2023, kandiderar inte för omval. Partiets toppkandidat är i stället finanssenatorn Stefan Evers.
Wegners tid har präglats av kritik för hanteringen av attacken mot Berlins elnät i januari, där svaret uppfattades som långsamt. SPD:s kandidat Steffen Krach har å sin sida granskats för uppgifter om otillåtna donationer.
Die Linkes toppkandidat är Elif Eralp, Grüne går fram med Werner Graf och Bettina Jarasch, och AfD med Kristin Brinker.
Bostäderna avgör
Det finns en fråga som ligger över alla andra i Berlin, och det är boendet. Merparten av stadens invånare hyr, hyrorna har stigit snabbt och frågan om vad staden ska göra åt de stora fastighetsbolagen har varit levande sedan folkomröstningen 2021 om att expropriera dem.
Die Linke har gjort frågan till ett villkor i kommande regeringsförhandlingar. Det är också där den troliga koalitionen kan gå sönder: en rödrödgrön regering med Die Linke, SPD och Grüne är det alternativ som siffrorna pekar mot, men SPD har inte velat gå lika långt.
Varför Berlin inte är Tyskland
Ett delstatsval i Berlin säger mindre om riksläget än vad ett val i en östtysk delstat gör. Staden har en egen väljarkår, en stor andel unga och inflyttade, och en vänsterprofil som inte återfinns nationellt.
Samtidigt hålls valet samma dag som i Mecklenburg-Vorpommern, där läget är det omvända och AfD är störst. Att de två valen avgörs samtidigt gör söndagskvällen till ett dubbelt besked om ett land som drar åt två håll.
Vallokalerna stänger klockan 18.
