EU-kommissionen har bjudit in representanter för talibanstyret till Bryssel för samtal om återvändande och återtagande av afghaner som saknar laglig rätt att stanna i Europa. Enligt EUobserver utfärdade belgiska myndigheter fem visum till delegationen, giltiga endast en dag och begränsade till Belgien, efter en säkerhetsprövning. Mötet uppges äga rum den 22–23 juni 2026.
För Europa är detta första gången unionen tar emot en talibandelegation på sitt eget högkvarter sedan rörelsen återtog makten 2021 – ett steg som beskrivs som rent praktiskt men som ändå väcker hård kritik.
Vad mötet gäller
Samtalen ska enligt EU vara strikt tekniska och handla om hur afghaner som fått avslag på sina asylansökningar ska kunna skickas tillbaka. EU:s migrationskommissionär Magnus Brunner har försvarat kontakterna och säger enligt Euronews att det inte finns något alternativ till att tala med makthavarna i Kabul. Han betonar samtidigt att dialogen inte innebär ett erkännande av talibanregimen.
Talibanernas delegation uppges ledas av en talesperson för utrikesministeriet tillsammans med ett par medarbetare. Den exakta sammansättningen är ännu inte oberoende bekräftad.
Vilka driver frågan
Påtryckningarna kommer från medlemsländerna. Omkring 20 av EU:s 27 stater har uttryckt intresse av att kunna återsända afghaner utan laglig status, i första hand personer som dömts för brott men i ökande grad även icke-kriminella med utvisningsbeslut, rapporterar Euronews. En hög kommissionstjänsteman ska tidigare i år ha rest till Kabul för att förbereda kontakterna.
Under perioden 2013–2024 tog EU-länderna emot omkring en miljon asylansökningar från afghaner, varav ungefär hälften beviljades. Flera länder har redan börjat verkställa utvisningar; enligt InfoMigrants har Tyskland skickat tillbaka grupper av afghaner till talibankontrollerade Afghanistan.
Frågan om erkännande
Ingen EU-stat erkänner formellt talibanstyret som Afghanistans regering. Kommissionen har upprepat att inbjudan till Bryssel inte utgör något erkännande och att samtalen inte ska tolkas som ett diplomatiskt närmande. Kritiker menar dock att redan mötet som sådant ger regimen legitimitet.
Människorättsoro och non-refoulement
Människorättsorganisationer ifrågasätter både lagligheten och det etiska i att utvisa människor till ett land i djup humanitär kris, där miljoner riskerar svält. En central invändning gäller principen om non-refoulement – förbudet mot att skicka tillbaka människor till länder där de hotas av förföljelse eller omänsklig behandling.
Särskild oro väcker kvinnors situation. Talibanstyret har infört långtgående restriktioner, däribland klädtvång och förbud mot att vistas på en rad offentliga platser, vilket fördömts internationellt. Hjälporganisationer varnar dessutom för att ett samarbete kan göra det möjligt att identifiera enskilda personer som ska återsändas och därmed utsätta dem för fara vid hemkomsten.
Mötets konkreta resultat var ännu inte offentliggjort när denna artikel skrevs.
