Det börjar ofta med ett leende av förvåning. En turist som klivit av planet med en kappsäck full av tjocktröjor – för är det inte alltid kallt i Norden? – möts av en kaj som glöder i sol och en termometer långt över 25 grader. Och så det omvända: besökaren från Sydeuropa som rest hit just för att slippa hettan, men som hittar svenskar liggande raklånga i skuggan och stönande om att det är "olidligt".

Den lilla kulturkrocken säger något om hur olika vi förhåller oss till värme. För svensken är en het sommardag både en efterlängtad gåva och en prövning man inte är rustad för. För turisten är samma dag antingen en chock eller en lättnad – beroende på var man kommer ifrån.

Sverige som svalkans land

Ur turistsynvinkel har det svenska klimatet blivit en tillgång. När delar av Europa kokar i temperaturer som kan krypa mot 45 grader framstår ett Sverige med behagliga somrar som närmast lockande svalt. Visit Sweden har pekat på just detta: att den europeiska sommarhettan gör ett svalare Sverige extra intressant, och att landet drar resenärer som gillar varmt väder men ogärna vill ha extrem hetta över 30 grader (Visit Sweden).

Intresset har gett avtryck. Sommaren 2025 beskrivs av Visit Sweden som en av de starkaste turistsomrarna någonsin, med en tydlig ökning av utländska besökare. Det som lockar är inte hettan utan naturen, det "unika" och det "autentiska".

När "svalt" plötsligt blir hett

Problemet är att den svalkande bilden inte alltid stämmer. Värmen smyger sig på. SMHI:s egen klimatologiska definition av en värmebölja är en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader under minst fem dagar i sträck (SMHI). Det låter milt för en besökare från Sevilla. Men effekten på kroppen är reell: enligt SMHI:s sammanställningar ökar den dagliga dödligheten märkbart vid ihållande temperaturer på 26 grader och uppåt, och särskilt utsatta är äldre, små barn och kroniskt sjuka.

Och nu pekar prognoserna uppåt igen. Sommaren 2026 väntas bli varmare än normalt, och en värmebölja kan vara på väg in över landet de närmaste dagarna.

Huset som inte kan kyla sig

Här kommer den verkligt svenska poängen, den som får sydeuropeiska besökare att höja på ögonbrynen: de flesta svenska hem har ingen luftkonditionering. I länder kring Medelhavet är AC en självklarhet, lika naturlig som ett kylskåp. I Sverige har byggnaderna i stället ritats för att hålla värmen inne under långa vintrar.

Efterfrågan på luftvärmepumpar har förvisso ökat efter heta somrar, men för de flesta svenskar består sommarens värmehantering fortfarande av lågteknologisk list: dra för gardinerna mot söder, stänga fönster under dagens hetaste timmar och öppna allt på vid gavel när nattsvalkan kommer (Hem & Hyra). Lägg till en fläkt, en blöt handduk i nacken och en tur till närmaste sjö, så har du den svenska överlevnadsstrategin i sin helhet.

Två sätt att svettas

Kanske är det därför mötet blir så roligt. Sydeuropén, van vid att dra sig inomhus till sval AC under siestan, ser svensken söka sig ut – till bryggan, till skuggan, till vattnet – för att fly hettan. Svensken, å sin sida, kan inte riktigt fatta att någon rest ända hit och tycker att 28 grader är skönt.

Där turisten ser ett behagligt resmål ser svensken en utmaning man tacklar med uppfinningsrikedom snarare än maskiner. När årets värmebölja väl rullar in lär den krocken upprepas vid varje uteservering och badbrygga i landet: samma sol, samma grader – två helt olika upplevelser av vad sommarvärme egentligen är.