Denise, 34 år, kom hem från gymmet med yrsel, illamående och nedsatt syn på ena ögat. På en närakut nämnde hon att nacken känts spänd sedan en naprapatbehandling två dagar tidigare. Läkaren avfärdade synbesvären med ett skämt om att långa ögonfransar kunde vara förklaringen, och skickade hem henne med muskelavslappnande. I själva verket höll hon på att drabbas av en stroke, rapporterar SVT.

"Jag visste att något allvarligt höll på att hända, men man tänker att man inte vill vara i vägen eller till besvär", säger hon.

Neurologiprofessorn Bo Norrving är entydig: symtomen är välkända, och personen ska läggas in för utredning och behandling.

Varför just den kombinationen borde ha larmat

Det som gör fallet svårt att försvara är att uppgifterna pekade åt samma håll.

Plötslig yrsel med illamående och synbortfall på ett öga är i sig skäl att utreda stroke. Att besvären dessutom kom efter en nackmanipulation gör bilden mer, inte mindre, alarmerande. En känd om än ovanlig orsak till stroke hos yngre är att en artärvägg i halsen skadas, en dissektion, varefter en propp bildas och förs upp i hjärnan.

En 34-åring passar inte den bild många har av en strokepatient. Det är just därför risken finns att symtomen förklaras bort med något annat.

Skämtet är inte sidoproblemet

Det vore möjligt att läsa kommentaren om ögonfransarna som en olycklig formulering vid sidan av bedömningen. Den läsningen håller inte riktigt.

Ett skämt om ett symtom är en signal, både till patienten och till den som skämtar, om att symtomet inte ska tas på allvar. Det gör det svårare för patienten att insistera, och den som avfärdat något med ett skratt går ogärna tillbaka på det en stund senare.

Denise beskriver själv att hon inte ville vara till besvär. Det är den vanligaste anledningen till att människor lämnar en akutmottagning utan att ha fått rätt hjälp.

Vad som händer med tiden som förloras

Vår andra artikel i dag handlar om att dödligheten i stroke mer än halverats sedan 2000-talets början. Trombolys och trombektomi är en stor del av förklaringen.

Båda är tidsberoende. En patient som skickas hem med muskelavslappnande och kommer tillbaka nästa dag är sannolikt utanför fönstret för de behandlingar som gjort skillnaden.

Det är kopplingen mellan de två artiklarna: framstegen är verkliga, men de förutsätter att patienten kommer in i systemet. Den som avfärdas i dörren får inte del av dem.

Vad som inte framgår

Rapporteringen redovisar inte om händelsen anmälts enligt lex Maria, om IVO granskat den, eller vilken vårdgivare det gäller. Hur vanligt det är att stroke missas i primärvård och på närakut framgår inte heller.

Dagens Blad återkommer om en tillsynsutredning inleds.