Om en enda fråga visar var gränsen mellan höger och vänster går i svensk politik är det skatten. Så sammanfattar SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson fredagens slutdebatt: "Det märks väldigt tydligt här hur skattefrågan definierar höger och vänster", skriver han, och konstaterar att det blev "en infekterad debatt just kring skatterna", inte minst om bankskatten mellan Ulf Kristersson och Magdalena Andersson.
Moderaterna: ansträngning ska löna sig
Moderaternas budskap är att den som jobbar ska behålla mer av lönen. Det tydligaste löftet i valmanifestet är att en vanlig barnfamilj ska få 5 000 kronor mer i månaden under nästa mandatperiod, genom fortsatta sänkningar av skatten på arbete. Manifestet är däremot sparsamt med exakta skattesatser och belopp; hur mycket av de 5 000 kronorna som är skattesänkning respektive andra åtgärder framgår inte av sammanfattningen.
Linjen är en fortsättning på mandatperiodens politik, där jobbskatteavdraget byggts ut i flera steg. Tidöpartierna har därtill lovat sänkt skatt på drivmedel, en fråga som fått ny tyngd efter veckans dieselhöjningar.
Socialdemokraterna: vanligt folk ned, bankerna upp
Socialdemokraterna talar också om skattesänkningar, men riktade. Partiet lovar "en rättvis skattesänkning för vanligt folk", tillfälligt sänkt matmoms till sex procent och ett bibehållet skattefritt ISK-sparande upp till 300 000 kronor, enligt partiets program. Kritiken riktas mot regeringens sänkningar som enligt S gynnat dem som tjänar över 66 000 kronor i månaden.
Finansieringen ska delvis komma från en tillfällig skatt på bankernas övervinster, som ska "betalas tillbaka" till hushåll och välfärd. Det är den skatten som fick debatten att hetta till på fredagen, där Kristersson menar att den i slutändan drabbar bankkunderna och Andersson att bankerna kan bära den.
Magdalena Andersson har dessutom satt en siffra på vem som kan få höjd inkomstskatt: ingen som tjänar under 70 000 kronor i månaden, vilket Dagens Blad rapporterade i början av september. Över den gränsen väntar en trappa, med taket att ingen ska betala mer än för fyra år sedan.
Vad tvisten egentligen handlar om
Skalar man bort tonläget står två olika svar på samma fråga mot varandra: vem ska bära finansieringen av välfärden de kommande fyra åren? Högersidans svar är att lägre skatt på arbete ger fler jobb och därmed större skatteintäkter på sikt. Vänstersidans svar är att de som tjänat mest på mandatperiodens sänkningar, banker och höginkomsttagare, ska bidra mer nu.
Båda sidor lovar samtidigt sänkt skatt för breda grupper. Skillnaden ligger i var gränsen dras och vem som betalar. För en väljare med en vanlig lön är det därför mindre intressant vad partierna kallar varandra i debatten, och mer intressant att läsa vad de faktiskt lovar just den inkomstnivå man själv har.
Det som saknas
Ingen av sidorna har inför valet presenterat en fullt finansierad budget för hela mandatperioden, och det är där skattedebatten brukar bli konkret på riktigt. Den nya riksdagen samlas den 28 september, och senast i mitten av november ska en budgetproposition ligga på bordet. Då får löftena från slutdebatten sina siffror.
