Din pension byggs inte av en enda pott pengar, utan av tre olika delar som tillsammans avgör hur mycket du får varje månad som pensionär. Att förstå hur de hänger ihop är det första steget mot att kunna påverka summan. Här går vi igenom delarna en i taget – och pekar ut var du faktiskt har något att säga till om.
De tre delarna i din pension
Det svenska pensionssystemet vilar på tre ben. Det första är den allmänna pensionen, som du tjänar in via staten och som bygger på hela din livsinkomst. Det andra är tjänstepensionen, som din arbetsgivare betalar in. Det tredje är ditt eget sparande, som är helt frivilligt. Tillsammans bildar de din totala pension – och tyngdpunkten ligger på de två första.
Allmän pension: pengarna från staten
Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst till den allmänna pensionen, enligt Pensionsmyndigheten. Den största delen, 16 procentenheter, går till inkomstpensionen. De återstående 2,5 procentenheterna går till premiepensionen.
Inkomstpensionen är den stora, trygga delen. Pengarna sätts inte in på ett konto med riktiga pengar, utan registreras som en rättighet som följer löneutvecklingen i samhället. Ju mer du jobbat och tjänat genom livet, desto högre blir den.
Där den allmänna pensionen inte räcker till finns garantipensionen, ett ekonomiskt grundskydd för den som haft låg eller ingen inkomst under livet.
Premiepension: här väljer du själv
Premiepensionen är den del där du har störst inflytande över hur pengarna placeras. Du kan själv välja bland ett stort utbud av fonder. Gör du inget aktivt val hamnar pengarna i statens förvalsalternativ, AP7 Såfa.
Förvalet är ingen passiv parkering. AP7 Såfa anpassar risken efter din ålder: när du är ung placeras i princip hela kapitalet i aktiefonden för att ge tillväxt, och från omkring 56 års ålder flyttas pengarna gradvis över till en räntefond med lägre risk, beskriver Pensionsmyndigheten. För många sparare har förvalet historiskt fungerat väl – men det är värt att veta att valet är ditt.
Det orange kuvertet
Varje vinter, vanligtvis under februari och mars, skickar Pensionsmyndigheten ut det orange kuvertet. Det är ditt årliga besked om den allmänna pensionen och visar hur mycket du hittills tjänat in till inkomstpension och premiepension, samt en prognos för vad du kan få. Slänger du det oläst missar du en av årets bästa chanser att stämma av din pension. Kuvertet täcker dock bara den allmänna pensionen – inte din tjänstepension.
Tjänstepension: den del många glömmer
Tjänstepensionen är pengar som din arbetsgivare betalar in utöver den allmänna pensionen, och den kan stå för en mycket stor del av din slutliga pension. Ungefär 90 procent av alla anställda omfattas av en kollektivavtalad tjänstepension, enligt Konsumenternas.
Har din arbetsgivare kollektivavtal får du alltid tjänstepension. Saknar arbetsgivaren det kan du stå helt utan – något att kontrollera innan du tackar ja till ett jobb. Du kan ofta själv välja förvaltare och hur pengarna placeras, vilket gör det värt att logga in och se över villkoren.
Vad du bör tänka på
Tre saker påverkar din pension mest: hur mycket du jobbar och tjänar, om du har tjänstepension, och om du sparar själv. Att arbeta heltid och ha en lön som beskattas bygger på alla delar samtidigt. Kolla att du verkligen har tjänstepension, och se över ditt eget sparande om du vill ha en extra buffert. På minPension.se kan du samla en helhetsbild av hela din pension – alla tre delarna på ett ställe.
Pensionen är inte hugget i sten. Ju tidigare du skaffar dig överblick, desto fler beslut hinner du fatta som påverkar summan den dag du slutar jobba.



