Vid en pressträff på måndagen gav Moderaterna ett ovanligt rakt besked om ett av Sveriges centrala klimatmål. På frågan om Sverige kommer att klara att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 svarade finansminister Elisabeth Svantesson (M) nej, och kopplade det direkt till priset vid pumpen: målet skulle enligt henne inte kunna nås av någon som inte är beredd att höja drivmedelspriserna.

Uttalandet rapporterades först av SVT Nyheter och markerar att ett av regeringspartierna nu offentligt dömer ut ett mål som riksdagen tidigare ställt sig bakom.

Vad målet faktiskt innebär

Det så kallade transportmålet är ett etappmål i det svenska klimatpolitiska ramverket. Det innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter – allt utom inrikesflyg räknas hit – ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010 års nivå. Transporterna står för drygt en tredjedel av Sveriges samlade utsläpp, vilket gör målet till en av de tyngsta posterna i klimatarbetet.

Sverige är långt ifrån att nå dit. Enligt Sveriges miljömål, som bygger på Naturvårdsverkets statistik, hade utsläppen minskat med i storleksordningen 19 procent vid den senaste uppföljningen – alltså långt under de 70 procent som krävs till 2030.

Reduktionsplikten och bränslepriserna

Knäckfrågan är reduktionsplikten, alltså kravet på hur stor andel förnybart bränsle som ska blandas in i bensin och diesel. Den 1 januari 2024 sänktes plikten kraftigt, från drygt 30 procent till 6 procent för diesel och från knappt 8 procent till 6 procent för bensin. Syftet var att hålla nere priset vid pumpen.

Effekten på utsläppen blev tydlig. Användningen av fossila drivmedel ökade, och utsläppen från inrikes transporter steg 2024 jämfört med året innan. Expertmyndigheter har gjort bedömningen att den nuvarande nivån på reduktionsplikten är otillräcklig för att målet ska kunna nås.

Därmed uppstår den konflikt som Svantesson satte ord på: att åter höja reduktionsplikten skulle pressa utsläppen nedåt, men samtidigt höja bränslepriserna – något Moderaterna och de övriga regeringspartierna lovat väljarna att inte göra.

Ett nytt mål i stället för det gamla

Moderaterna står inte ensamma. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare kallat transportmålet orealistiskt och föreslagit att det ersätts med ett elektrifieringsmål, som mäter omställningen till elfordon snarare än utsläppsminskningar. Även Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har öppnat för att överge nationella klimatmål, vilket framgår av rapportering i Aktuell Hållbarhet.

Linjen från regeringssidan är att klimatpolitiken ska kombineras med tillväxt, hushållens ekonomi och elektrifiering – med kärnkraft som en bärande del – snarare än med dyrare drivmedel.

Skarp kritik från oppositionen

Utspelet möts av hård kritik. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén beskriver förslaget att slopa transportmålet som ett försök att dölja ett klimatfiasko: man monterar enligt honom först ned politiken och ökar utsläppen, och vill sedan ändra själva målet man misslyckats med. Kritiken framförs på Miljöpartiets webbplats.

Socialdemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Åsa Westlund kallar det ett kvitto på ett klimatpolitiskt misslyckande och menar att regeringen lovat att nå klimatmålen men i stället fört en politik som ökat utsläppen och riskerar fordonsindustrins konkurrenskraft.

Vad händer nu

Frågan blir en av de mer laddade inför valrörelsen 2026. Regeringspartierna vill ersätta ett mål de bedömer som ouppnåeligt med ett som fokuserar på elektrifiering, medan oppositionen vill behålla utsläppsmålet och i stället skärpa styrmedlen. Gemensamt för båda sidor är att de erkänner samma faktum: med dagens politik når Sverige inte 70-procentsmålet till 2030.