Loppor i möblerna
En loppmarknad är, enligt Wikipedia, en marknad där privatpersoner och föreningar säljer begagnade saker billigt – allt från porslin och kläder till böcker och skivor. Namnet kommer från franskans marché aux puces, "marknad med loppor". En förklaring är att de gamla möbler och kläder som såldes där ibland kunde innehålla just ohyra.
I dagligt tal har det förstås krympt till det myskiga "loppis".
Baklucka, garage eller föreningshus
Loppisen kommer i många former. Det finns bakluckeloppis, där säljarna breder ut sina varor från bilens baklucka – en företeelse som i Sverige sägs ha tagit fart i Norrskedika på 1990-talet. Det finns garageloppis en ledig lördag, och större föreningsloppisar där intäkterna går till idrottsklubben eller bygdegården. Till det kommer second hand-kedjor som Myrorna, Erikshjälpen och Röda Korsets Kupan.
För ideella loppisar gäller dessutom en särskild förmån: sedan 2012 är försäljningen momsbefriad, vilket gör det enklare för föreningar att driva dem.
Fynd och återbruk i skön förening
En stor del av loppisens dragningskraft är just fyndjakten – känslan av att hitta något oväntat, billigt och kanske unikt i någons utrangerade hög. Samtidigt har den fått en ny innebörd i en tid av ökat miljömedvetande: att köpa begagnat är återbruk i praktiken, och ett litet bidrag till att färre saker slängs i onödan.
Sommarens billigaste utflykt
Att åka på loppisrunda hör sommaren till. När solen är framme och vägkanterna fylls av handskrivna skyltar blir loppisen en utflykt i sig – en långsam söndagssysselsättning där själva letandet är halva nöjet, och där ett fynd för en tia kan kännas som en hel seger. Billigare sommarnöje får man leta efter.
