Europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) har på X delat ett videoklipp från den amerikanska sajten The Free Press. Klippet gör gällande att nya uppgifter undergräver påståendena om svält i Gaza, rapporterar SVT Nyheter.

Grunden i klippet är en Unicef-undersökning från juni 2026, där andelen barn under fem år med akut undernäring anges till 0,5 procent. Den siffran beskrivs i klippet som mirakulös och utan motstycke.

Teodorescu Måwe avböjde att kommentera för SVT.

Invändningen handlar om tidsaxeln

Två forskare som SVT talat med gör samma invändning: en mätning från 2026 beskriver läget 2026.

"Det visar på hur situationen är i dag, inte hur den var för ett år sedan", säger Anneli Eriksson vid Karolinska institutet.

Alex de Waal vid World Peace Foundation pekar på mekanismen bakom förändringen: svältklassificeringen tvingade Israel att släppa in hjälp.

Det är kärnan i resonemanget. Om en varning leder till att hjälpsändningar ökar, och undernäringen därefter sjunker, är den lägre siffran inte ett bevis för att varningen var fel. Den är ett tecken på att den fick effekt. Att i efterhand använda förbättringen som argument mot varningen vänder orsakskedjan bakochfram.

Hur svält faktiskt fastställs

Bedömningarna görs inom IPC, det internationella klassificeringssystem som FN-organ, biståndsorganisationer och regeringar använder gemensamt. Systemet väger samman tillgången på mat, andelen akut undernärda barn och dödligheten, och det högsta steget på skalan är katastrof, i dagligt tal svält.

Poängen med systemet är att det inte bygger på en enskild siffra vid ett enskilt tillfälle, utan på flera indikatorer över tid. Att lyfta ut ett mätvärde ur ett annat år och ställa det mot en klassificering från en tidigare period är därför inte en jämförelse av samma sak.

Klippet spreds vidare

Videon delades även av Hanif Bali, tidigare riksdagsledamot för Moderaterna, som beskrev det som fejksvälten.

Kristdemokraterna hade enligt SVT:s rapportering inte kommenterat spridningen.

En återkommande konfliktyta

Frågan om vad som får sägas om Gaza har varit en av de mest laddade i svensk politik under kriget, och den går tvärs igenom partierna snarare än mellan dem.

Det som skiljer det här fallet från en åsiktsyttring är att det handlar om en faktapåstående: att svälten inte ägde rum. Det är ett påstående som går att pröva mot underlag, och det är den prövningen forskarna gör när de invänder mot slutsatsen i klippet.