Ryssland sätter in en ny drönarmodell mot Kiev. Geran-4 är jetdriven och flyger i 500 kilometer i timmen, dubbelt så fort som den tidigare Geran-2 som drivs med propeller, rapporterar Nerikes Allehanda.

Samtidigt har angreppsmönstret ändrats. För omkring en vecka sedan gick Ryssland från att i huvudsak angripa nattetid till att bomba staden dygnet runt.

"Många känner att det är en situation som vi inte har varit i tidigare i Kiev", säger Daniel Wallinder från Röda Korset.

Varför dygnet runt förändrar mer än hastigheten

Av de två förändringarna är den andra sannolikt den som märks mest för dem som bor i staden.

Nattliga angrepp är fruktansvärda men förutsägbara. De går att planera kring: man sover nära skyddsrummet, man håller barnen hemma om natten, och dagen tillhör en själv. När angreppen kan komma när som helst försvinner den indelningen, och med den möjligheten att leva ett ungefär normalt liv mellan larmen.

Att omställningen sammanfaller med skolstarten gör den mer kännbar. Ett larm mitt på dagen träffar en stad där barnen är i skolan och föräldrarna på arbetet, alltså på olika platser.

Om siffrorna

Vi anger hastigheten och drivlinan eftersom källan gör det. Däremot skriver vi inget om räckvidd, stridsspetsens vikt, antal insatta drönare eller om Ukrainas luftvärn förmår möta den högre hastigheten. Inget av det framgår, och tekniska uppgifter om vapensystem är den kategori där felaktiga siffror sprids snabbast.

Vår källa redovisar inte heller några uppgifter om dödade eller skadade i de senaste angreppen, och vi anger därför inga.

En nedskjuten drönare på ett torg

Framför Sankt Michaelskatedralen i Kiev står en nedskjuten Geran-2 utställd.

Det är ett medvetet grepp, och ett gammalt: erövrade eller nedskjutna vapen ställs ut på offentlig plats för att göra hotet konkret och besegrat på samma gång. En drönare som står stilla på ett torg är per definition en som inte nådde fram.

Att det är en Geran-2 och inte en Geran-4 säger samtidigt något om hur färsk den nya modellen är.

Kopplingen till Europa

Vi rapporterade i går att Tysklands inrikesminister pekat ut Ryssland för en sprängmedelsbestyckad drönare vid flygplatsen Leipzig/Halle, och att Sverige kallat upp Rysslands ambassadör.

Vår källa gör ingen koppling mellan de händelserna och angreppen mot Kiev, och vi gör därför ingen heller. Det som förenar dem är tekniken, inte ett belagt samband.

Vi återkommer när uppgifter om skador och offer bekräftas.