Att köpa fram andras brottmålsdomar med några klick har länge varit möjligt i Sverige. Nu slår EU-domstolen fast att den handeln strider mot dataskyddsreglerna.

Domen mot handeln med domar

EU-domstolen har slagit fast att det bryter mot GDPR att sälja obehandlade brottmålsdomar, eftersom verksamheten inte omfattas av lagens undantag för journalistiska ändamål.

Domen träffar tjänster som Lexbase, som mot betalning låter användare söka fram och köpa domar. Enligt EU-domstolen räcker det inte att lägga ut oredigerade domar mot ersättning för att kunna kalla sig journalistik, och verksamheten kan därmed inte slippa undan dataskyddsreglerna på den grunden.

En mans mångåriga strid

Bakom målet står en enskild person. Mannen, som går under namnet Goled, dömdes för rån 2011. Kort efter avtjänat straff dök hans dom upp på Lexbase, där den låg sökbar i fjorton år.

När han 2024 stämde Lexbase hänsköt Attunda tingsrätt frågan till EU-domstolen för vägledning. Nu, efter domen, är han lättad. "Det känns väldigt bra. Det domen säger är att personuppgifter inte är till salu", har han sagt till SVT.

Ett digitalt straff efter straffet

För honom och andra i samma situation har de sökbara domarna fungerat som ett straff utöver det utdömda. Den som avtjänat sitt straff och försöker bygga ett nytt liv kan ändå få sitt förflutna framplockat av vem som helst som betalar.

Kritiker har länge menat att det motverkar hela tanken med kriminalvården, som syftar till att den dömde ska kunna återvända till samhället. EU-domstolen konstaterar också att det inte är förenligt med EU-rätten att en person ska behöva driva en förtalsprocess för att skydda sina personuppgifter.

Fler tjänster berörs

Lexbase är inte ensamt. Domen bedöms få betydelse även för liknande tjänster som Krimfup och MrKoll, som också tillgängliggör uppgifter om enskilda mot betalning.

Frågan är principiellt svår i Sverige, eftersom vissa databaser skyddas av ett grundlagsskydd genom så kallade utgivningsbevis. Hur EU-domstolens besked ska förenas med det svenska grundlagsskyddet blir nu en central fråga.

Vad händer nu

Målet återgår till Attunda tingsrätt, som ska tillämpa EU-domstolens tolkning på det svenska fallet. Domstolens besked är alltså vägledande, men det konkreta avgörandet i Goleds mål återstår.

Samtidigt väntar en bredare diskussion om hur svensk rätt ska hantera besked. Att förena grundlagsskyddet för utgivningsbevis med EU:s dataskyddsregler kan visa sig kräva större förändringar, och en sådan process lär ta tid.