Klockan 13 på söndagen samlades omkring 50 000 personer i centrala Stockholm för att kräva en kraftfullare klimatpolitik, enligt Naturskyddsföreningen, rapporterar SVT Nyheter.
Det som arrangörerna själva lyfter fram är inte deltagarsiffran utan bredden. Bakom demonstrationen stod 280 organisationer: klimatrörelser, fackförbund, trossamfund, forskare, dansare och musiker. Deltagare kom från över 70 orter.
"Vi menar att det är rekord i svensk historia i antal organisationer i en klimatdemonstration", säger Hedvig Schylander, klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningen.
Varför antalet organisationer är det intressanta måttet
Deltagarsiffror i demonstrationer är notoriskt svåra att jämföra. De kommer nästan alltid från arrangörerna, räknemetoderna varierar, och siffran säger lite om hur brett stödet faktiskt är.
Antalet anslutna organisationer är ett hårdare mått. Ett fackförbund eller ett trossamfund som skriver under ett upprop har fattat ett formellt beslut i en styrelse, och det beslutet binder en organisation med medlemmar som inte nödvändigtvis är på plats i Stockholm.
Att 280 sådana beslut fattats i samma riktning är därför en annan sorts uppgift än att 50 000 personer stod på ett torg.
Rösterna på plats
"Jag är här för att se mina barn i ögonen, att jag försökte", säger demonstranten Alexandra Drotz Ruh, som också konstaterar att "vi måste agera".
Sextonåriga Lily Kjellberg formulerar en annan sida av samma sak: "Vi som barn kan kanske inte göra så mycket på riksdags- eller världsnivå."
De två citaten fångar demonstrationsformens hela logik. Den som inte kan rösta, och den som röstar men inte tycker att det räcker, har samma verktyg kvar: att synas tillsammans med tillräckligt många andra.
Tidpunkten är inte slumpmässig
Med tre veckor kvar till valdagen är detta ett försök att flytta klimatfrågan högre upp i valrörelsen. Den har hittills fått konkurrera med ekonomi, brottslighet och säkerhetspolitik om utrymmet, och den har oftast förlorat.
Om det lyckas syns inte i demonstrationens storlek utan i vad partierna säger de kommande veckorna, och i vad de blir tvungna att svara på i utfrågningar. Vi skrev tidigare i dag om de fysiska partiledarutfrågningarna som fortfarande pågår runt om i landet, och det är där ett tryck av det här slaget prövas mot konkreta frågor.
Vad som händer efter söndagen
Historiskt har stora klimatmanifestationer i Sverige haft tydliga toppar, och lika tydliga dalar året därpå. Det som skiljer den här från flera av dem är just organisationsledet: en koalition av 280 organisationer kan fortsätta agera på måndagen, medan en folkmassa upplöses när den skingras.
Om koalitionen håller ihop efter valet är den relevanta frågan. Om den inte gör det blir söndagen ett fotografi, inte en förändring.



