En central del av rättssäkerheten i asylärenden håller på att förändras. Från och med den 12 juli får den som söker asyl i Sverige inte längre ett offentligt biträde som följer ärendet hela vägen, utan enbart ett begränsat antal timmars juridisk rådgivning.

En följd av EU:s asylpakt

Bakgrunden är EU:s nya migrations- och asylpakt, som trädde i kraft den 12 juni. De svenska anpassningarna till pakten börjar gälla en månad senare, den 12 juli, och innebär att statens ansvar begränsas till den rådgivning som EU-reglerna som minst kräver.

I praktiken byts alltså dagens ordning, där ett offentligt biträde biträder den asylsökande genom processen, mot några timmars rådgivning. För den som inte får rätt till biträde återstår att klara sig själv eller att betala för juridisk hjälp ur egen ficka.

Advokatsamfundet uppmanar till bojkott

Reaktionen från juristkåren har varit skarp. Advokatsamfundet uppmanar sina medlemmar att inte åta sig de nya, begränsade uppdragen. Samfundets bedömning är att det helt enkelt inte går att ge rättssäker rådgivning på den korta tid som reglerna medger, och att uppdraget därför blir svårt att förena med god advokatsed.

Karin Gyllenring, som ingår i samfundets arbetsgrupp för migrationsrättsliga frågor, varnar enligt Dagens Juridik för att förändringen kan leda till fler felaktiga utvisningsbeslut. Utan ordentlig juridisk hjälp riskerar den sökande att inte kunna lägga fram sin sak på ett fullständigt sätt.

Varför rådgivningen spelar roll

Ett asylärende är sällan enkelt. Det handlar ofta om att styrka skyddsskäl, hantera dokument och intyg och navigera i ett regelverk som är komplicerat även för jurister. Den som är ny i landet, inte talar språket och kanske bär på svåra upplevelser har små möjligheter att göra det på egen hand.

Just därför har tillgången till kvalificerad rådgivning setts som en förutsättning för en rättssäker process. Kritikerna menar att när stödet skärs ned flyttas risken över på den enskilde, i ett ärende där konsekvensen av ett felaktigt beslut kan vara att en person skickas tillbaka till fara.

Regeringens linje

Regeringen håller fast vid att de nya reglerna lever upp till de krav som EU-pakten ställer. Poängen med anpassningen är att lägga Sverige på den miniminivå som unionens regelverk tillåter, som ett led i en stramare migrationspolitik.

Att lägga sig på miniminivån är i sig lagligt, men det är just den nivån striden nu står om. Frågan är om det som är tillåtet enligt EU-reglerna också är tillräckligt för att processen ska kunna kallas rättssäker.

Vad händer nu

När reglerna börjar gälla ställs de på sin spets direkt. Om många advokater följer samfundets uppmaning och tackar nej kan det bli svårt att över huvud taget hitta jurister som tar sig an rådgivningen, vilket skulle förstärka den brist på stöd som kritikerna varnar för.

Hur det påverkar enskilda asylsökande, och om ordningen håller vid en rättslig prövning, blir en fråga att följa under hösten. Klart är att en av de mer genomgripande förändringarna av svensk asylrätt på länge nu träder i kraft, mitt under sommaren.