Att sälja försäkringar mot krig låter som en paradox. Just därför är det en av försäkringsbranschens mest säregna nischer – och en av få som växer när omvärlden blir farligare.

Krig är alltid undantaget – det är hela poängen

Det de flesta inte vet är att din hem-, företags- eller fastighetsförsäkring i princip aldrig täcker krig. Krig, terrorhandlingar, uppror och kärnvapenolyckor är standardundantag i svenska försäkringsvillkor – det gäller även konsumentförsäkringar, som Konsumenternas försäkringsbyrå påpekar.

Orsaken är ekonomisk: krig drabbar enormt många försäkringstagare samtidigt och är näst intill omöjligt att prissätta i förväg. Ett vanligt försäkringskollektiv skulle slås ut av en enda större händelse. Därför skalas krigsrisken bort ur grundvillkoren och säljs – om alls – som en separat produkt av specialiserade aktörer.

I Sverige finns dessutom ett statligt skyddsnät för de yttersta lägena. Krigsförsäkringsnämnden hanterar frågor om försäkring vid krig eller krigsfara, och staten kan enligt lag gå in när den privata marknaden inte räcker till.

Tre saker man köper separat

Det kommersiella skyddet brukar delas in i tre delar, en uppdelning som branschen själv använder enligt Insurance Business:

  • Terrorism – direkt skada av terrorhandlingar.
  • Strejk, upplopp och civila oroligheter (på engelska SRCC) – bredare social oro.
  • Krig på land – väpnad konflikt inom ett lands gränser.

För företag handlar det om att skydda fabriker, lager och anläggningar i instabila länder. För fastighetsägare om byggnader som annars skulle stå helt oförsäkrade mot bomber eller plundring. Stora mäklare och försäkringsgivare som Lloyd's, AIG och Chubb är centrala på den globala marknaden, som i USA enligt samma källa värderas till uppemot 1,5–2 miljarder dollar per år.

Sjöfarten – där priset rör sig dag för dag

Tydligast syns mekaniken till sjöss. Redare köper normalt en årlig krigsriskförsäkring för skrovet, men när ett fartyg ska passera ett farligt område tas en extra premie ut – ofta uttryckt som en procentandel av fartygets värde per resa.

Under Houthi-attackerna i Röda havet sköt dessa premier i höjden. Enligt branschuppgifter låg krigsriskpremierna före konflikten kring symboliska 0,05 procent av fartygsvärdet – ibland avstod man helt från att ta betalt. Vid årsskiftet 2023–2024 hade de stigit mot 0,7–1 procent. Dessa siffror varierar kraftigt över tid och bör läsas som ögonblicksbilder, inte fasta priser.

Poängen är att marknaden hela tiden prissätter om risken. Sjunker hotet – exempelvis med marina eskorter – mjuknar premierna igen.

Varför efterfrågan ökar

Det osäkra säkerhetsläget driver upp efterfrågan på alla dessa skydd. Branschen talar om en uppgång jämförbar med tiden efter den 11 september 2001. Kriget i Mellanöstern, det ryska hotet och ökad polarisering världen över får företag att vilja skydda tillgångar och leveranskedjor.

Även det statliga systemet känner av trycket. Exportkreditnämnden, EKN, garanterar svenska exportörer mot just politiska risker som krig, konfiskation och lagändringar – ett skydd som blivit mer efterfrågat i takt med att fler affärer sker i osäkra länder.

Kvar står en bransch som tjänar pengar på det ingen vill ska hända. När risken ökar, ökar priset – och i en värld som rustar upp finns det fler kunder än någonsin för den som vågar sätta ett pris på krig.