188 svenska kriminella har gripits utomlands i år efter svenska framställningar. Samma period i fjol var siffran 157, rapporterar SVT.

Spanien sticker ut med 33 gripanden.

"Vi måste öka volymen. Det har varit viktigt för oss att nå spindlarna i näten utomlands", säger Johan Olsson, chef för nationella operativa avdelningen.

Han tillägger att arbetet inte har något slut: "Nya aktörer dyker hela tiden upp. Det finns ingen checklista vi kan beta av."

Siffran som sätter de andra i perspektiv

Polisen bedömer att omkring 800 personer som befinner sig utomlands fortfarande deltar i brottslighet i Sverige.

Mot den bakgrunden är 188 gripanden både mycket och lite. Det är en tydlig ökning från året innan, men det motsvarar ungefär en fjärdedel av den bedömda populationen, och gripanden ersätts av nya aktörer.

Det är precis det Olsson beskriver med formuleringen om att det inte finns någon checklista. Arbetet är inte en avverkning av en lista utan ett fortlöpande tryck.

Varför Spanien dominerar

Att en sjättedel av gripandena skett i Spanien har flera förklaringar som samverkar.

Landet har en stor svensk utlandskoloni att smälta in i, goda flygförbindelser till Sverige och en väletablerad infrastruktur för kontanthantering. Samtidigt är Spanien EU-medlem, vilket gör att en europeisk arresteringsorder prövas i domstol och normalt verkställs inom veckor.

Kombinationen är alltså paradoxal: samma land som är attraktivt att gömma sig i är också det land där ett gripande snabbast leder till utlämning.

Fallet som illustrerar bilden

SVT lyfter fram gripandet av den 21-årige Emin Muqa Kulic utanför Barcelona natten till söndagen. Han uppges tillhöra toppskiktet i det nätverk som i rapporteringen kallas Dalennätverket, är misstänkt för ett tjugotal brott i Sverige och fördes upp på Europols lista över efterlysta under våren.

Som Dagens Blad rapporterade i går finns uppgifter om att han befunnit sig i Spanien i minst ett år, under en period då det svenska rättsväsendet utgått från att han var i Mexiko. Det säger något om hur ojämnt underrättelseläget är, även när utfallet till slut blir ett gripande.

Kopplingen till våldet

Polisen bedömer att de internationella insatserna bidragit till att det dödliga våldet minskat i Sverige.

Det är ett rimligt men svårbevisat samband. Dödsskjutningar påverkas av många faktorer samtidigt, och en nedgång kan lika gärna bero på att en enskild konflikt avslutats. Att gripa uppdragsgivare bör rimligen minska antalet beställningar, men hur mycket av nedgången som beror på just det går inte att räkna fram.