Vid varje solbelyst svensk damm pågår en lågmäld jakt. Trollsländorna patrullerar vattenytan i sicksack, stannar tvärt i luften och störtdyker. Få djur flyger lika fulländat – och få har en lika märklig livshistoria.

Två familjer, en uråldrig ordning

Trollsländorna utgör insektsordningen Odonata, som delas i två underordningar. De egentliga trollsländorna (Anisoptera) är kraftiga och håller vingarna utbredda i vila, medan flick- och jungfrusländorna (Zygoptera) är spädare och oftast viker ihop vingarna längs kroppen. Enligt Sveriges entomologiska förening har omkring 64–65 arter påträffats i Sverige, av flera tusen i världen.

Mästarflygare med hög träffsäkerhet

De egentliga trollsländorna hör till djurvärldens absolut bästa flygare. De kan stå stilla i luften, flyga snabbt framåt och plötsligt ändra riktning tvärt – och flera arter kan till och med flyga baklänges. Varje vingpar styrs oberoende, vilket ger en akrobatik som ingenjörer länge försökt härma.

Kombinationen av flygkonst och syn gör trollsländan till ett mycket effektivt rovdjur. Enligt Natural History Museum lyckas den fånga sitt byte i en mycket hög andel av jaktförsöken – betydligt oftare än de flesta större rovdjur. På menyn står myggor, flugor och andra flygande insekter, som fångas direkt i luften.

Ögon som ser nästan allt

Hemligheten sitter i huvudet. Trollsländans två enorma sammansatta ögon täcker nästan hela huvudet och består av upp till omkring 30 000 enskilda synenheter. Tillsammans ger de ett synfält på nästan 360 grader – den ser i praktiken bakåt utan att vrida på huvudet. Synen är dessutom snabb, och många arter uppfattar både ultraviolett och polariserat ljus.

Ett hemligt liv under vattenytan

Det vi ser flyga är bara finalen. Större delen av livet tillbringar trollsländan som larv (nymf) under vattnet, ofta i ett till två år – ibland längre. Larven är själv ett glupskt rovdjur, utrustad med en utskjutbar fångstmask: en ombildad underläpp som blixtsnabbt kan skjutas fram för att gripa insektslarver, grodyngel och småfisk.

Trollsländan saknar puppstadium. När larven är mogen kryper den upp ur vattnet, ömsar hud en sista gång och vecklar ut sina vingar. Det vuxna, flygande livet är kort – ofta bara några veckor, ägnade åt jakt och parning.

En levande forntid

Trollsländorna är bland de äldsta flygande djuren på jorden. Redan under karbon, för omkring 300 miljoner år sedan, flög deras avlägsna släktingar. Den mest berömda är Meganeura – egentligen en "griffinfluga" i en utdöd insektsordning, inte en äkta trollslända – med ett vingspann på upp mot 65–70 centimeter. Den syrerika atmosfären på den tiden tros ha tillåtit insekter att bli jättelika.

Ofarliga för människan

Trots gamla skrönor om att trollsländor skulle kunna "sticka ut ögonen" på folk är de fullständigt ofarliga för människor. De varken sticker eller biter oss. Tvärtom gör de oss en tjänst genom att äta stora mängder myggor och flugor. Nästa gång en trollslända svävar förbi vid stranden – njut av synen av en uråldrig jaktmaskin i full aktion.