USA:s president Donald Trump har på nytt skakat om grundvalarna för den transatlantiska säkerhetsordningen genom att antyda att den amerikanska försvarsgarantin till Nato inte längre är ovillkorlig. Budskapet är detsamma som han upprepat i åratal, men tonen har blivit allt skarpare: de länder som inte betalar tillräckligt för sitt eget försvar ska inte räkna med amerikansk hjälp om de angrips.
”Betalar ni inte, försvarar vi er inte”
Trumps hållning har formulerats tydligt vid flera tillfällen. På en direkt fråga om huruvida det var amerikansk politik att inte hjälpa allierade som inte betalar nog svarade han enligt CBS News: ”If you're not going to pay your bills, we're not going to defend you.” Han ifrågasatte samtidigt om de europeiska länderna verkligen skulle komma till USA:s undsättning vid ett angrepp: ”Do you think they're going to come and protect us? … I'm not so sure.”
Uttalandena går rakt emot innebörden i Atlantpaktens artikel 5, som slår fast att ett väpnat angrepp mot en medlem ska betraktas som ett angrepp mot alla. Garantin har sedan 1949 varit alliansens viktigaste avskräckningsmedel, och den enda gång artikel 5 aktiverats var efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 – då europeiska allierade ställde upp för Washington.
Kravet på fem procent
Kärnan i konflikten är pengar. Trump har länge hävdat att USA bär en orättvist tung börda inom Nato och har drivit kravet att medlemsländerna ska lägga betydligt mer på försvar. Vid Nato-toppmötet i Haag gick de allierade honom till mötes. Enligt Al Jazeera enades länderna om att höja försvarsutgifterna till 3,5 procent av BNP, med ytterligare 1,5 procent öronmärkt för relaterade områden som cybersäkerhet och kritisk infrastruktur – tillsammans de fem procent som Trump efterlyst.
Samtidigt underströk ledarna i sitt slutdokument sitt ”järnhårda” åtagande till alliansens kollektiva försvar, enligt PBS News. Hur snabbt och konsekvent enskilda medlemmar faktiskt når de nya utgiftsmålen varierar dock kraftigt.
Oro i Europa
Trumps återkommande tvivel kring försvarsgarantin har väckt djup oro bland europeiska ledare. För länder som ligger nära Ryssland är trovärdigheten i den amerikanska garantin avgörande för hela avskräckningens logik. När presidenten upprepat ifrågasätter om garantin gäller alla – eller bara dem som betalar – riskerar själva avskräckningseffekten att urholkas.
Samtidigt har osäkerheten gett ny fart åt diskussionen om ett mer självständigt europeiskt försvar och om hur kontinenten ska kunna stå på egna ben om det amerikanska skyddsnätet visar sig villkorat. Vad Trumps uttalanden i praktiken leder till återstår att se – men de har redan på allvar satt frågan om Natos framtida sammanhållning på dagordningen.
