Skörden som uteblir i Frankrike i augusti syns i en svensk butikshylla i november. Kedjan är lång, men den är förutsägbar, och i år pekar den åt ett håll.

Nio miljoner ton

Enligt den europeiska handelsorganisationen Coceral har omkring nio miljoner ton spannmål gått förlorade i EU och Storbritannien till följd av sommarens väder, rapporterar SVT. Skadorna på den europeiska matproduktionen uppskattas till cirka 20 miljarder kronor.

Frankrike och Spanien hör till de hårdast drabbade länderna.

"Frankrike har haft flera värmeböljor under våren och sommaren och de har haft en negativ effekt på produktionen av vete och majs", säger Shon Ferguson, docent i nationalekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, till SVT.

Bilden stämmer med Copernicus månadsrapport, där västra Europa hade sin varmaste juni–juli-period som uppmätts.

Varför det tar tid till butiken

Spannmål prissätts på världsmarknaden, och priset reagerar redan när skördeprognoserna skrivs ned. Men mellan råvarupris och butikspris ligger flera led: kvarnar och bagerier köper på kontrakt som löper månader framåt, och livsmedelsindustrin har lager.

Det är därför en dålig skörd i augusti inte märks i butik förrän tidigast under hösten, och ofta senare. Det är också därför effekten sitter kvar länge efter att vädret blivit normalt igen.

Timingen är dessutom obekväm för svenska hushåll. De senaste månadernas prisbild har varit ovanligt mild, delvis av skäl som inte har med skördar att göra, och den lättnaden riskerar att ätas upp av höstens råvarupriser.

Först brödet, sedan köttet

Ordningen brukar vara densamma. Först slår spannmålspriset igenom på det som är mest direkt spannmålsbaserat: mjöl, bröd, pasta och flingor.

Därefter kommer köttet. Vete och majs som inte duger till livsmedel går till foder, och när fodret blir dyrare stiger produktionskostnaden för gris, kyckling och nötkött med några månaders fördröjning. Torkan påverkar också bete och vallskördar, vilket slår mot mjölkproduktionen.

Grönsaker och frukt påverkas snabbare men mer ojämnt, eftersom de är känsligare för lokala förhållanden och kortare i kedjan från fält till hylla.

Ett återkommande mönster

"Värmeböljor är det nya normala och det är inget positivt för livsmedelsproduktionen", säger Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen, till SVT.

Enligt de beräkningar SVT refererar väntas klimateffekter bidra med i storleksordningen en till tre procents årlig ökning av livsmedelsinflationen.

Det är den viktigaste skillnaden mot en vanlig dålig skörd. Ett enskilt torkår går över, och priserna faller tillbaka. Ett mönster av återkommande värmeböljor gör i stället att prisnivån trendar uppåt över tid, och att de dåliga åren kommer tätare än vad jordbrukets kalkyler historiskt räknat med.