Antalet anmälda personuppgiftsincidenter i Sverige slog rekord förra året. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) tog emot 12 276 anmälningar under 2025, en ökning med 90 procent jämfört med året innan, enligt myndigheten själv.
Det totala antalet ärenden till IMY ökade med 56 procent, delvis eftersom fler enskilda personer klagar.
Leverantörerna är den svaga punkten
Bakom ökningen ligger enligt IMY omfattande dataintrång hos verksamheter som har många personuppgiftsansvariga som kunder. Uppgifter om en stor del av Sveriges befolkning, särskilt barn, publicerades på darknet efter utpressningsförsök.
Det säger något om var risken faktiskt sitter. En enskild kommun eller vårdgivare kan ha ordning på sina rutiner och ändå se sina invånares uppgifter spridas, om systemleverantören de köpt in blir angripen. Ett intrång hos en leverantör blir automatiskt hundratals incidentanmälningar, en från varje kund som är personuppgiftsansvarig.
"Följer man GDPR minskar risken"
IMY:s generaldirektör Eric Leijonram är noga med att skilja på läcka och lagbrott.
"Stora läckor med personuppgifter måste inte betyda att verksamheten har brutit mot GDPR, men följer man GDPR så minskar risken" att drabbas, säger han.
Skillnaden är juridiskt viktig. GDPR kräver skyddsåtgärder som står i proportion till risken, inte att intrång aldrig får inträffa. Tillsynen handlar därför om vad organisationen gjorde före angreppet, inte enbart om att den drabbades.
Vad du kan göra om dina uppgifter läckt
Den som fått besked om att uppgifter läckt har några konkreta åtgärder att ta till.
Bedrägerispärr. Kreditupplysningsföretagen erbjuder spärr som gör att en upplysning inte kan tas på dig utan att du får veta det. Det stoppar den vanligaste formen av bedrägeri efter en läcka: lån och köp i någon annans namn.
Byt lösenord och slå på tvåfaktor. Framför allt på e-post och bank. E-postkontot är nyckeln till återställning av alla andra konton, och därför det som ska skyddas hårdast.
Var extra skeptisk mot samtal och mejl. Läckta uppgifter används oftast inte direkt utan som råmaterial för trovärdiga bedrägeriförsök. Den som ringer och redan vet ditt personnummer, din adress och var du är kund låter äkta. Det är hela poängen.
Anmäl till polisen vid misstänkt bedrägeri, och kontakta den organisation som läckt uppgifterna för att få veta exakt vad som spridits.
I allvarliga hotsituationer finns skyddade personuppgifter via Skatteverket, men det är en åtgärd för den som är utsatt för hot eller förföljelse, inte en generell reaktion på en dataläcka.
