En utredning öppnar dörren

Sverige dras med en växande underhållsskuld på vägar och järnvägar samtidigt som kostnaderna för nya projekt skenat. Det är i det läget regeringen låtit utreda alternativa sätt att organisera och finansiera statens infrastruktur.

I december 2025 tog infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson emot slutbetänkandet, lett av den tidigare riksrevisorn Claes Norgren, enligt regeringen.se. Utredningen lägger två huvudförslag: dels ett statligt bolag som tar över genomförandet av utvalda projekt från Trafikverket, dels att öppna för offentlig-privat samverkan, OPS, där det bedöms lämpligt.

Så fungerar OPS

I en OPS-lösning tar en privat aktör – ofta ett konsortium av byggbolag och investerare som pensionsfonder – ansvar för att finansiera, bygga och drifta ett projekt under lång tid, typiskt 25–30 år. Staten betalar sedan en löpande ersättning under hela perioden i stället för att lägga ut hela byggkostnaden på en gång.

Modellen liknar den som bland annat använts i Norge, där ett särskilt vägbolag byggt motorvägar snabbare än den ordinarie myndigheten. Trafikverket har i underlaget till den nationella planen 2026–2037 pekat ut ett antal möjliga OPS-objekt, både väg- och järnvägsprojekt.

Argumenten för

Förespråkarna lyfter att OPS-projekt oftare blir klara i tid och inom budget, eftersom samma aktör både bygger och underhåller och därför har intresse av att hålla nere livscykelkostnaderna. Dessutom kan kostnaden fördelas över tid, vilket frigör utrymme i statsbudgeten för andra satsningar.

Argumenten emot

Kritikerna invänder att privata investerare kräver avkastning, vilket gör att den totala finansieringskostnaden ofta blir högre än om staten själv lånar billigt. Till det kommer betydande transaktionskostnader för jurister, konsulter och komplexa avtal. Långa kontrakt riskerar dessutom att låsa in lösningar i decennier, och insynen blir sämre än vid vanlig offentlig upphandling.

Utredaren själv är försiktig med OPS och föreslår inga nya villkor – frågan ska utredas vidare. Trafikverket välkomnar i princip effektiviseringar men påpekar att gränsdragningen mot ett eventuellt nytt statligt bolag måste klaras ut först.

Vad händer nu?

Regeringen ska analysera förslagen innan något beslut fattas, och i praktiken kan det dröja flera år innan de första OPS-kontrakten eventuellt skrivs. Men riktningen är tydlig: Sverige rör sig mot en modell där privat kapital – inte bara skattepengar – kan bli en del av hur morgondagens infrastruktur byggs.