Den amerikanska prediktionsmarknaden Polymarket ska enligt uppgifter ha betalat innehållsskapare på sociala medier för att lägga upp videor där de framstår som om de tjänade stora pengar på att satsa – fast inga av vadslagningarna var verkliga. Uppgifterna kommer ursprungligen från en granskning i Wall Street Journal, och har därefter rapporterats vidare av bland andra TechCrunch, The Block och Engadget.

Vad är en prediktionsmarknad?

För den som inte följer fenomenet: en prediktionsmarknad är en marknadsplats där människor satsar pengar på utfallet av framtida händelser – allt från presidentval och räntebesked till om en viss film vinner en Oscar. Priset på ett "ja" eller "nej" rör sig som en aktiekurs och tolkas ofta som marknadens uppskattade sannolikhet för att något ska inträffa. Polymarket är en av de största aktörerna och bygger på kryptovaluta. Tanken är att människor som riskerar egna pengar ger mer träffsäkra prognoser än opinionsmätningar. Men modellen står och faller med att aktiviteten på plattformen är äkta.

Det här säger uppgifterna

Enligt Wall Street Journal granskade tidningen mer än 1 100 videor kopplade till Polymarket, och inga av de vad som visades upp ska ha varit riktiga. (Exakta summor och antal kommer från WSJ:s granskning bakom betalvägg och når oss i andra hand – de bör verifieras mot originalet.)

Videorna ska inte ha spelats in på den riktiga sajten, utan på närapå identiska kopior. En av kopiorna ska enligt rapporteringen ha legat på den felstavade adressen "poiymarket.com", som med stort I lätt förväxlas med polymarket.com. För mer än hälften av de klipp som verkade visa vinnande vad skulle satsningen i verkligheten ha varit en förlust, enligt WSJ.

Innehållsskaparna – många i collegeåldern – ska ha fått ett par tusen dollar i månaden och blivit instruerade att inte berätta att de fick betalt. Först när journalister började ställa frågor ska skaparna ha lagt till "@polymarket partner" i sina profiler, enligt The Block. En marknadsföringskontraktör ska dessutom ha satt in en "social media-armé" för att sprida klippen och få dem att gå viralt.

Astroturfing – gräsrötter som inte finns

Det som beskrivs är ett läroboksexempel på astroturfing. Begreppet är en ordvits på det amerikanska konstgräsmärket AstroTurf och betecknar marknadsföring som maskeras som spontant, äkta engagemang från vanliga människor. I stället för att en betald reklamfilm tydligt märks som reklam, ser tittaren det som ser ut att vara en granne som råkade bli rik – och drar slutsatsen att plattformen är lätt att vinna på.

Det är just därför reglering finns. I USA kräver konsumentmyndigheten Federal Trade Commission att influerare tydligt redovisar betalda samarbeten. Genom att enligt uppgifterna betala för att marknadsföra påhittad spelvinst utan att avslöja det, kan Polymarket ha brutit mot federal konsumentlagstiftning – men att lagbrott begåtts är en bedömning i rapporteringen, inte ett fastställt juridiskt avgörande.

Polymarkets svar

Polymarket har bemött uppgifterna med att bolaget är "engagerat i att upprätthålla korrekta, rättvisa och transparenta marknader" och har enligt The Block sagt sig planera en granskning av sitt marknadsföringsmaterial. Bolaget tillbakavisar alltså inte direkt att samarbetena ägt rum, utan lovar att se över dem.

En bransch under press

Anklagelserna kommer i ett känsligt läge. Prediktionsmarknader granskas allt hårdare runtom i världen: enligt Engadget har Minnesota blivit den första delstat i USA att förbjuda dem, flera rättsprocesser pågår, och Spanien har blockerat både Polymarket och konkurrenten Kalshi i väntan på en utredning.

Det centrala är att en prediktionsmarknad är värdelös som prognosverktyg om aktiviteten är iscensatt. Om de "vanliga" vinnarna i flödet egentligen är betalda på en kopierad sajt, säljs inte bara en produkt på falska premisser – själva idén att marknaden speglar kollektiv klokskap urholkas. För svenska läsare, där prediktionsmarknader ännu är en nischföreteelse, är fallet en påminnelse om att det virala beviset på att "alla tjänar pengar" kan vara just det företaget vill att du ska tro.