Moderaterna går till val på att Sverige ska bli EU:s rikaste land inom tio år. Målet presenteras av partiledaren och statsministern Ulf Kristersson tillsammans med vice partiledaren och finansministern Elisabeth Svantesson, rapporterar Borås Tidning.
"Vi har satt upp målet om att Sverige ska bli EU:s rikaste land. Det kan låta som en hög ambition, men det är ingen omöjlig uppgift", säger Kristersson.
Två verktyg
De åtgärder som pekas ut är sänkt bolagsskatt och ett nytt superavdrag för forskning och innovation.
Båda riktar sig mot företagens investeringsbeslut snarare än mot hushållen. Logiken är att kapital rör sig dit avkastningen efter skatt är högst, och att forskningsintensiva verksamheter är särskilt rörliga eftersom de sällan är bundna till en plats av fysiska skäl.
Vad löftet faktiskt mäter
Rikast är ingen entydig storhet. Ett land kan ligga högst i BNP per capita, i medianinkomst, i hushållens förmögenhet eller i köpkraftsjusterad inkomst, och rangordningen skiljer sig åt mellan måtten.
Skillnaden är inte akademisk. Luxemburg och Irland toppar de flesta BNP-baserade listorna av skäl som har mer med bolagsstrukturer och gränspendling att göra än med hur invånarna faktiskt lever. Ett mål om att bli rikast bör därför följas av ett besked om vilket mått som gäller, och det beskedet framgår inte av utspelet.
Tidshorisonten är poängen
Tio år är två och en halv mandatperiod. Det gör målet till något annat än ett vallöfte i vanlig mening: ingen regering kan hållas ansvarig för det inom den period väljarna nu röstar om.
Samtidigt är det just den tidsrymden som krävs om svaret ska vara tillväxt snarare än omfördelning. Sänkt bolagsskatt och forskningsavdrag ger ingen mätbar effekt på ett år, och den som lovar snabbare resultat lovar något annat än det som föreslås.
Det som avgör
Målets realism hänger på om Sverige kan växa snabbare än de länder som ligger över, inte bara på om Sverige växer. Ett par av dem har strukturella fördelar som inte försvinner för att svensk bolagsskatt sänks.
Vi skrev tidigare om att sjukvården är väljarnas viktigaste fråga, medan ekonomin hamnade längre ned. Utspelet är ett försök att flytta upp den igen med tre veckor kvar.
