Sjukvården är väljarnas viktigaste fråga inför valet. När personalen på Södersjukhuset i Stockholm själva får svara på vad de vill se av politikerna handlar önskningarna om mindre administration och bättre arbetstider, rapporterar SVT.

Det är värt att notera hur illa det svaret passar ihop med det partierna erbjuder.

Vad partierna lovar

SVT har sammanställt vad de åtta riksdagspartierna går till val på i vårdfrågan:

  • Vänsterpartiet vill ge mer resurser genom indexerade statsbidrag.
  • Miljöpartiet vill säkra resurser för att förbättra vården i hela landet och för bättre arbetsvillkor.
  • Socialdemokraterna vill stoppa dolda nedskärningar och indexera anslagen mot inflationen.
  • Centerpartiet vill satsa på förebyggande vård och på ungas psykiska hälsa.
  • Liberalerna vill korta väntetiderna och garantera patienter en namngiven läkare.
  • Moderaterna vill korta vårdgarantin från 90 till 30 dagar.
  • Kristdemokraterna vill göra sjukvården till ett nationellt ansvar.
  • Sverigedemokraterna vill höja tandvårdsersättningen till 90 procent statlig finansiering.

Glappet mellan löftena och önskningarna

Sju av åtta löften handlar om pengar, huvudmannaskap eller patientens rättigheter. Bara Miljöpartiet nämner uttryckligen arbetsvillkoren, som är just det personalen lyfter.

Det är ingen slump. Vårdlöften formuleras för väljare i rollen som patienter, inte som anställda, och en patient efterfrågar kortare kö medan en anställd efterfrågar en dräglig vecka. De två sakerna hänger ihop, men bara i en riktning: kön kortas inte av att personalen slutar.

Administration är sällan ett partibeslut

Den önskan som är svårast att uppfylla med ett riksdagsbeslut är den om mindre administration. Dokumentationskraven i vården kommer från många håll samtidigt: patientsäkerhetslagstiftning, journalföring, uppföljningskrav från regionen, ersättningsmodeller som kräver registrering, och kvalitetsregister.

Vart och ett av kraven har ett rimligt skäl. Summan av dem är det ingen som har beslutat om, och det är också därför ingen enskild reform tar bort den. Att lova mindre administration är billigt, att genomföra det kräver att någon aktivt tar bort krav som var och en går att försvara.

Arbetstiderna är en regionfråga

Detsamma gäller arbetstiderna. Schemaläggning, helgtjänstgöring och bemanning avgörs av regionerna som arbetsgivare och av kollektivavtalen, inte i riksdagen.

Det gör Kristdemokraternas förslag om nationellt huvudmannaskap till det som mest direkt skulle flytta frågan. Om staten tar över driften blir personalens villkor i högre grad en fråga för den som väljarna faktiskt röstar på den 13 september. Vi skrev tidigare om att sjukvården är väljarnas viktigaste fråga.

Det som går att pröva efter valet

Löftena i listan är olika lätta att kontrollera. En vårdgaranti på 30 dagar är mätbar, liksom en tandvårdsersättning på 90 procent. Formuleringar om att säkra resurser eller stoppa dolda nedskärningar är det inte.

Personalens önskningar är däremot fullt mätbara: tid som går till dokumentation, och hur schemat ser ut. Den som vill följa upp löftena efter valet gör klokt i att mäta där, snarare än i budgetraderna.