En grav från 1000-talet på Frösön i Jämtland ger en fascinerande inblick i medeltidens Sverige. Den unga kvinna som begravdes där kan ha gjort en lång pilgrimsfärd ända till Spanien, rapporterar SVT.
Musslan i graven
Kvinnan, som bland forskarna kallas "Dam 56", hittades vid Västerhus kapell och grävdes ut redan på 1950-talet. Det som nu gör henne särskilt intressant är ett fynd i graven: en pilgrimsmussla.
Musslan, den så kallade jakobsmusslan, var pilgrimernas kännetecken och pekar mot en resa till Santiago de Compostela i norra Spanien. Att en kvinna från 1000-talets Jämtland kan ha tagit sig ända dit är anmärkningsvärt.
Ett ansikte återskapas
Kvinnans kvarlevor har analyserats på nytt med moderna metoder. Stockholms universitet har gjort DNA-analyser, och rekonstruktionsspecialisten Oscar Nilsson har återskapat hennes ansikte. Anna Engman, arkeolog vid Jamtli, har berättat om fynden.
Begravningen beskrivs som ovanlig för sin tid. "Det måste ha varit något speciellt med just den här kvinnan", är slutsatsen.
Oväntade släktband
DNA-analyserna gav också en bredare bild av begravningsseder vid Västerhus. Ett av de mer förvånande resultaten är att bara omkring 12 procent av barnen som begravts där var släkt med de vuxna de låg tillsammans med.
Det antyder att banden mellan de begravda inte alltid var biologiska, utan kan ha handlat om andra sorters gemenskap. Sammantaget ger fynden en ovanligt konkret bild av enskilda människoöden i en tid som annars ofta känns avlägsen och anonym.
