Richard Jomshofs beskrivning av Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg och Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson som quislingar skadar Jimmie Åkessons ambition att visa att Sverigedemokraterna är regeringsdugliga. Det menar SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson, rapporterar SVT.

Knutson pekar också på att utspelet är ett problem för Ulf Kristersson, eftersom det riskerar att stöta bort de mittenväljare regeringen behöver för att behålla makten.

Varför regeringsduglighet är det centrala begreppet

För ett parti som gått från utanförskap till att bära en regering är detta hela projektet.

Regeringsduglighet handlar inte om sakpolitik utan om förutsägbarhet: att företrädare inte säger något som tvingar samarbetspartner att ta avstånd, att ministrar går att sätta i internationella sammanhang, att partiet uppträder likadant på tisdagen som på måndagen.

Ett enskilt uttalande om att en partiledare är landsförrädare underminerar exakt det. Inte för att formuleringen är ovanligt hård i sak, utan för att den visar att partiet inte kontrollerar sina företrädare.

Den dubbla effekten

Det Knutson beskriver är att skadan går åt två håll samtidigt.

För Sverigedemokraterna handlar det om att närma sig regeringsmakten. För Moderaterna handlar det om att kunna försvara samarbetet inför väljare i mitten, som är de som avgör om Tidöunderlaget behåller makten.

Det förklarar varför Kristersson gick ut och kallade utspelet osmakligt redan samma dag, och varför Åkesson svarade med en sjuordsformulering om krokodiltårar som varken försvarade eller tog avstånd. Båda reaktionerna följer av samma kalkyl.

Varför det blir mer laddat nu

Sex veckor före valdagen den 13 september kostar varje dag som ägnas åt en ordstrid.

Ett parti som ligger under i mätningarna behöver driva sina egna frågor, inte förklara sina företrädares ordval. Att bråket dessutom uppstod i valrörelsens första riktiga vecka gör att det riskerar att sätta tonen för hur resten läses.

Vad som avgör om det får konsekvenser

Historiskt har den här typen av strider sällan flyttat väljare. De som stör sig på formuleringen röstar sällan på partiet ändå, och de som inte gör det har hört liknande förut.

Det som skulle kunna göra den här gången annorlunda är om det upprepas. Ett utspel är en händelse, tre är ett mönster, och det är mönstret Knutsons argument handlar om.