Skolan har varit Liberalernas fråga i decennier. Nu gör Kristdemokraterna anspråk på den, en månad före valet.
Vad KD lägger fram
Partiet positionerar sig som Tidöpartiernas skolparti, rapporterar SVT.
Bland förslagen finns ordningsbetyg, kvarsittning för elever som inte gör sina läxor, och krav på 30 minuters daglig rörelse i skolan.
Det bekräftar också den uppgift om kvarsittning vid läxvägran som fanns i nyhetsflödet tidigare i veckan, men som då inte gick att belägga.
Vinstfrågan skiljer partierna åt
Den tydligaste skiljelinjen inom regeringsunderlaget går vid friskolornas vinster.
Ebba Busch avvisar Liberalernas förslag om att förbjuda vinstdrivande skolor.
"Några av de bästa skolorna i Sverige sker i aktiebolagsform", säger hon enligt SVT.
Det är en position som skiljer KD från både Liberalerna och oppositionen, och som gör skolan till en fråga där Tidöpartierna inte talar med en röst.
Väljare från den egna sidan
Att satsningen kan gå ut över samarbetspartnern är partiet medvetet om.
Mathias Bengtsson, KD:s utbildningspolitiska talesperson, konstaterar att partiet sannolikt drar väljare från flera håll, och att KD måste driva sin egen politik oavsett hur det påverkar andra partier.
Det är en ovanligt öppen formulering. Konkurrens inom ett block brukar beskrivas i mer försiktiga ordalag, särskilt när den mindre partnern ligger nära riksdagsspärren.
Vad striden handlar om
Bakom förslagen ligger två skilda konfliktlinjer.
Den ena gäller ordning och disciplin: betyg i uppförande, kvarsittning och tydligare befogenheter för lärare. Där är avståndet till oppositionen störst, och forskningsstödet för sanktioner som metod svagast.
Den andra gäller huvudmannaskap och vinster. Där går skiljelinjen tvärs igenom regeringsunderlaget, och den frågan lär överleva valet oavsett hur mandaten fördelas.
För väljaren betyder det att "skolpolitik" i den här valrörelsen är två olika frågor, och att partierna inte nödvändigtvis står på samma sida i båda.
