En av trädgårdens mest folkkära gäster har fått ett starkare skydd. Igelkotten är sedan den 1 november 2025 fridlyst i Sverige, rapporterar SVT.
Halverat bestånd på tolv år
Bakgrunden är dyster. Igelkottsbeståndet har minskat med omkring hälften på tolv år, och 2025 uppskattades antalet vilda igelkottar i Sverige till runt 30 000. Hoten är flera: djuren dödas i trafiken och av gräsklippare, samtidigt som bekämpningsmedel minskar tillgången på föda och livsmiljöer försvinner.
Fridlysningen innebär enligt Naturvårdsverket att det är förbjudet att döda, skada eller fånga igelkottar, och att den som bygger och exploaterar mark måste ta hänsyn till deras livsmiljöer. Igelkotten är en av omkring 230 arter på den uppdaterade fridlysningslistan.
En familj under altanen
För många är igelkotten inte en abstrakt art utan en granne. Ingrida Johansson i Nävertorp i Katrineholm har en hel igelkottsfamilj som bor under hennes altan.
Hon beskriver det som en stor glädje att få dela sin trädgård med djuren, och engagemanget sträcker sig utanför den egna tomten: när hon är bortrest hjälper grannarna till att mata igelkottarna.
Skydd som kräver vardagshänsyn
Att en art fridlyses är ett tydligt besked om att den behöver hjälp. Men mycket avgörs ändå i det lilla, i hur vi sköter våra trädgårdar. Att lämna en öppning i staketet, låta en del av gräset växa och vara försiktig med klipparen kan vara skillnaden mellan liv och död för en igelkott.
Just därför blir historier som Ingridas mer än gulliga anekdoter. De visar hur det storskaliga skyddet och den enskildes omsorg hänger ihop, och att räddningen för en hotad art delvis ligger i vanliga människors trädgårdar.
