Renarna i Gabna sameby passerade en gång Kiruna på en sträcka som var tretton kilometer bred. I dag återstår en korridor på femtio meter, rapporterar SVT.

Det är den passagen LKAB:s planerade gruva Per Geijer skulle ta. Fyndigheten innehåller sällsynta jordartsmetaller, de metaller som behövs i elbilar, vindkraftverk och mobiltelefoner.

"Det blir slutet för rennäringen som vi känner den om gruvan byggs", säger Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande i Gabna sameby.

Varför femtio meter inte är en sträcka

En flyttled är inte en väg som en ren kan välja att gå på. Det är en passage mellan två landskap, och renen tar den bara om den fungerar: rätt terräng, rätt bete längs vägen, tillräckligt lugn för att en hjord på tusentals djur ska röra sig framåt utan att skingras.

Tretton kilometer ger en hjord utrymme att gå i sin egen takt. Femtio meter gör passagen till en tratt, där hela årets flytt hänger på att ingenting stör just den punkten just de dagarna.

Det är därför samebyn inte beskriver gruvan som ännu ett problem i raden, utan som det som avgör saken. En näring som redan pressats till en enda passage har inte någon marginal kvar att förlora.

Det andra perspektivet

LKAB:s argument handlar om vad metallerna ska användas till. Niklas Johansson, direktör för externa relationer, ställer frågan rakt: den som har en mobiltelefon kan inte vara emot gruvor.

Invändningen är inte oäven. Klimatomställningen kräver material som måste brytas någonstans, och att bryta dem i Sverige, under svensk miljöprövning, är rimligen bättre än alternativen på andra kontinenter.

Det svaret besvarar bara inte frågan om vem som betalar. Karin Kvarfordt Niia i Gabna formulerar den så här: hur mycket ska vi offra för Sveriges och Europas välstånd.

Politiken har redan bestämt sig

Enligt SVT:s valkompass vill sex av åtta riksdagspartier göra det lättare att få gruvtillstånd på samisk mark. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är mest kritiska, medan Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna går längst i att vilja minska rennäringens inflytande över tillståndsprocesserna.

Det gör frågan ovanligt tydlig inför den 14 september. De flesta av väljarnas alternativ pekar åt samma håll, och den avvägning som samebyn efterlyser är i praktiken redan gjord i partiprogrammen.

Vad som återstår formellt

Prövningen är inte avslutad. En gruva kräver bearbetningskoncession, och den frågan avgörs av myndigheter och ytterst av regeringen, med samebyns rätt att yttra sig och överklaga.

Vad det praktiskt betyder för de sista femtio metrarna är däremot inte en juridisk fråga utan en geografisk. Renar kan inte flytta någon annanstans än där marken finns.