SSAB motsätter sig Länsstyrelsen i Norrbottens krav på att vidare utreda de 34 sjukdomsfall som inträffade vid bygget av det nya stålverket i Luleå under våren, rapporterar Dagens Arbete.

Bolagets egen förklaring har varit en kombination av damm, väderlek och virus bland de drabbade. Den förklaringen underkändes av länsstyrelsen, som begärde en grundligare utredning av bland annat ämnena vanadin och kalciumhydroxid.

SSAB anser att testerna inte är motiverade i förhållande till nyttan. Vissa av dem kan enligt bolaget kosta upp till 3,5 miljoner kronor och ta sexton veckor. Bolaget hävdar dessutom att frågan om ytterligare utredningar hör hemma hos Arbetsmiljöverket och inte hos länsstyrelsen, enligt rapporteringen.

Vad de 34 fallen handlar om

Anmälningarna gäller symtom och sjukdomsfall under flera månader: andningsbesvär, näsblod, kemisk lunginflammation, irriterade luftvägar, huvudvärk och illamående.

Det är den listan som gör bolagets förklaring svår att bära. Damm och säsongsvirus förklarar hosta och huvudvärk. Kemisk lunginflammation är en annan sak, och ordet kemisk pekar i sig bort från väderleken.

Kostnaden är inte det egentliga argumentet

3,5 miljoner kronor ska ställas mot vad det handlar om. Bygget av det nya stålverket i Luleå är en investering i mångmiljardklassen, och en sextonveckorsförsening i en enskild utredning är kort i det sammanhanget.

Det starkaste i SSAB:s position är därför inte prislappen utan den formella invändningen: att det är Arbetsmiljöverket, inte länsstyrelsen, som ska ställa krav på arbetsmiljöutredningar. Den frågan är genuint oklar när ett bygge både är en arbetsplats och en miljöfarlig verksamhet på förorenad mark.

Men det är också en invändning som köper tid. Så länge det är oklart vem som får kräva vad blir ingenting utrett.

Varför vanadin

Vanadin är en metall som förekommer i slagg från stålproduktion. I oxiderad form är den ett känt irritationsämne för luftvägarna, och yrkesexponering för vanadinföreningar är sedan länge reglerad just av den anledningen.

Det är därmed inte en långsökt hypotes länsstyrelsen driver, utan den mest närliggande frågan att ställa när personer som arbetar i massor från stålproduktion får luftvägsbesvär.

Det som återstår

Vi har inte kunnat verifiera hur ärendet ska avgöras, eller om Arbetsmiljöverket kommer att ställa samma krav som länsstyrelsen.

Kvar står ett bygge som pausats flera gånger under året, arbetstagare som fått symtom, och en beställare som anser att det inte är motiverat att ta reda på varför.