Frankrike tar ett historiskt steg i en av de mest laddade samhällsfrågorna. Den franska nationalförsamlingen har gett sitt slutliga godkännande till en lag som tillåter vissa svårt sjuka att få hjälp att avsluta sina liv, rapporterar SVT. Beslutet avslutar flera års utdragen debatt om ett lagförslag som president Emmanuel Macron lanserade för drygt tre år sedan.
Främst assisterat självmord
Lagen handlar i första hand om assisterat självmord: patienten ska själv få och inta det dödande läkemedlet. Endast den vars fysiska tillstånd hindrar detta ska kunna få hjälp av en läkare eller sjuksköterska att administrera det.
Strikta villkor
För att omfattas måste en person vara minst 18 år och fransk medborgare eller bosatt i landet, samt ha en obotlig och livshotande sjukdom. Enbart psykiskt lidande räcker inte, och personer med svåra psykiatriska diagnoser eller neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers är undantagna. En begäran ska prövas av vårdpersonal inom 15 dagar och sedan bekräftas efter en betänketid på minst två dagar.
Senaten stoppades av författningen
Vägen dit har varit krokig. Senaten, där de konservativa har majoritet, har röstat nej till förslaget. Men enligt den franska lagstiftningsordningen har nationalförsamlingen sista ordet när kamrarna är oeniga, vilket är förklaringen till att lagen nu ändå kunnat antas.
Nästa steg är en granskning i författningsrådet. Senatens talman Gérard Larcher har aviserat att lagen ska hänskjutas dit, och rådet har upp till en månad på sig att avgöra om den är förenlig med konstitutionen. Först därefter kan lagen träda i kraft.
Känslig fråga med starkt motstånd
Frågan om dödshjälp väcker djupa känslor, och lagen har mött hårt motstånd, inte minst från den katolska kyrkan. Kritikernas huvudargument är att en utbyggd palliativ vård, alltså lindrande vård i livets slutskede, vore ett mer humant svar på svårt lidande. Förespråkarna, med Macron i spetsen, beskriver i stället lagen som en fråga om rätten till en värdig död för den som är obotligt sjuk. Med nationalförsamlingens ja är den principiella striden i det närmaste avgjord, även om det sista ordet ligger hos författningsrådet.
