EU vill göra det enklare att använda bekämpningsmedel, men förslaget möter skarp kritik. Enligt planerna ska redan godkända ämnen slippa den regelbundna omprövning som i dag ska säkerställa att de fortfarande är säkra. Svenska myndigheter och forskare varnar för konsekvenserna.

Det här föreslås

I dag måste aktiva ämnen i bekämpningsmedel med jämna mellanrum utvärderas på nytt, för att kontrollera att de utifrån ny kunskap fortfarande kan anses säkra. EU vill nu ändra det systemet så att redan godkända medel inte längre behöver genomgå sådana återkommande prövningar. Lagändringen väntas behandlas under 2026.

Argumentet bakom är förenkling: att minska administrationen för både företag och myndigheter. Men kritikerna menar att det sker på bekostnad av kontrollen.

"Risk för att skyddet minskar"

Från svenskt håll är tongångarna kritiska. Kemikalieinspektionen kallar förslaget problematiskt. "Med den förändringen finns en risk för att skyddet för hälsa och miljö minskar", säger Katarina Lundberg, enhetschef vid myndigheten.

Poängen är att den återkommande omprövningen är just det verktyg som gör att man kan agera när ny forskning visar att ett ämne är farligare än man trott. Tas det bort blir det svårare att fånga upp och stoppa medel som visar sig vara skadliga.

Ett avslöjande exempel

Att systemet redan har brister illustreras av fallet med bekämpningsmedlet fluazinam, som godkändes 2008. Forskare har visat att tillverkaren ISK Biosciences lämnat felaktiga uppgifter, och att information om att ämnet kan påverka hjärnans utveckling inte redovisades.

Forskaren Axel Mie vid Stockholms universitet, som granskat godkännandeprocesserna, menar att det inte finns skäl att tro att detta är ett isolerat fall. Han pekar på en inbyggd intressekonflikt: att det är företagen själva som ansvarar för att ta fram säkerhetsdata om sina egna produkter.

Vad som står på spel

Kärnan i kritiken är alltså inte bara ett enskilt förslag, utan tilltron till hela systemet. Om godkända ämnen slutar omprövas, och om underlaget dessutom tas fram av dem som tjänar på ett godkännande, riskerar farliga medel att bli kvar på marknaden längre än de borde.

För konsumenter och för miljön handlar det ytterst om vad som hamnar på åkrarna och i maten. Frågan avgörs på EU-nivå, men konsekvenserna landar i hög grad lokalt. Nu återstår att se hur förslaget hanteras i EU:s fortsatta process, och vilket gehör den svenska kritiken får.