EU-kommissionen vill mjuka upp ett av unionens viktigaste klimatverktyg. I ett nytt förslag den här veckan föreslås att utsläppshandeln, ETS, görs mindre betungande för industrin, efter vad som beskrivits som ett hårt tryck från företag och en rad medlemsländer, rapporterar Dagens industri.
Långsammare takt i utsläppsminskningen
Kärnan i förslaget är att sänka takten i hur snabbt taket för tillåtna utsläpp krymper. I dag minskar mängden utsläppsrätter med 4,3 procent om året. Enligt förslaget saktas det ned till 3,7 procent från 2031 och till 1,7 procent från 2036, framgår det av en genomgång från Reuters. Det ger företagen mer tid att ställa om.
Samtidigt förlängs de gratis utsläppsrätterna för tung industri, som stål, cement och kemikalier, till 2038 i stället för 2034. Förlängningen är dock villkorad: företagen ska visa upp planer på investeringar i minskade utsläpp inom Europa för att få behålla förmånen.
Flyg och sjöfart dras in hårdare
Förslaget går i motsatt riktning på ett par punkter. Utsläppshandeln breddas till att omfatta flygningar som lämnar Europa mot destinationer upp till 500 mil bort, till exempel Dubai och Istanbul, i stället för som i dag bara flygningar inom Europa. Även sjöfarten dras in hårdare, genom att fartyg från 400 bruttoton omfattas, en kraftig sänkning från dagens gräns på 5 000 bruttoton.
Förslag, inte beslut
Det är viktigt att skilja på förslag och beslut. Det här är ett utspel från EU-kommissionen. För att bli verklighet måste det förhandlas med och godkännas av både Europaparlamentet och medlemsländerna, en process som väntas pågå en tid och där innehållet kan ändras.
Kritik mitt i värmen
Förslaget kommer samtidigt som stora delar av Europa pressas av upprepade värmeböljor, och kontrasten har inte gått obemärkt förbi. EU har ett lagstadgat mål om att minska utsläppen med 90 procent till 2040, jämfört med 1990 års nivåer. Kommissionen menar att målet fortfarande kan nås, medan miljöorganisationer varnar för att en långsammare takt riskerar att urholka ambitionen. Näringslivet, å sin sida, pekar på hård internationell konkurrens och behovet av att inte konkurrera ut europeisk industri med för snabba krav. Var gränsen ska gå blir nu en av höstens stora frågor i Bryssel.
