I dag träder den lagändring i kraft som regeringen själv beskriver som den största omläggningen av straffsystemet sedan brottsbalken kom till. Kärnan är en ny straffskärpningsregel: när ett brott har samband med ett kriminellt nätverk ska domstolen som utgångspunkt höja straffvärdet till det dubbla.
Vad som ändras
Regeln gäller brottslighet kopplad till kriminella nätverk generellt, inte en särskild brottskatalog. I praktiken innebär det att samma gärning kan ge markant olika påföljd beroende på i vilket sammanhang den begåtts. Ett vapenbrott som i dag ger fyra års fängelse kan efter dubbleringen ge åtta, rapporterar Nerikes Allehanda.
Utöver dubbleringen skärps ett fyrtiotal straffskalor, enligt regeringens redogörelse för propositionen. Bland dem finns grov misshandel, grov våldtäkt, grov stöld, penningtvättsbrott och grova ekonomiska brott, där minimistraffet höjs från sex månader till ett år. Livstids fängelse kan dömas ut som gemensamt straff i särskilt allvarliga fall av upprepad synnerligen grov misshandel eller grov våldtäkt. Häktningspresumtionen utvidgas till bland annat grov fridskränkning och hedersförtryck.
Taket för tidsbestämt fängelse på tio år tas också bort, vilket öppnar för längre bestämda strafftider än i dag.
Lagrådet sade nej
Att lagen ändå kommit på plats innebär inte att den passerat utan invändningar. Lagrådet avstyrkte förslagen med hänvisning till att underlaget inte visar att skärpta straff har den avskräckande effekt som antas.
I riksdagsbehandlingen fanns invändningar från flera håll. Centerpartiet lyfte proportionalitetsprincipen: samma gärning ger olika straff beroende på nätverkskopplingen. Miljöpartiet pekade på bristen på belägg för att hårdare straff minskar brottsligheten, och på överbeläggningen i anstalterna. Vänsterpartiet vände sig mot att dubbleringen ska kunna träffa minderåriga som utnyttjas av nätverken, medan de som styr dem sällan nås av samma regel. Socialdemokraterna stödde propositionen i stort men saknade skärpningar på andra områden.
Frågan om definitionen
Det som avgör hur lagen faller ut i praktiken är hur domstolarna avgränsar begreppet kriminellt nätverk. Är kravet en fast organisation, eller räcker en lösare koppling mellan personer som begår brott tillsammans? Skillnaden avgör om regeln träffar en avgränsad krets eller en betydligt bredare.
Den frågan besvaras inte i lagtexten utan i praxis, och det tar tid. De första hovrättsavgörandena om vad som utgör tillräcklig nätverkskoppling blir därför den egentliga prövningen av reformen.
Platserna som ska finnas
Den andra praktiska frågan är kapaciteten. Längre straff för en grupp som redan står för en stor del av de långa domarna innebär fler intagna under fler år. Kriminalvården har under flera år byggt ut, men beläggningsgraden är hög, och den utbyggnad som beslutats ligger delvis långt fram i tiden.
Regeringen räknar med att effekten kommer gradvis, eftersom lagen bara gäller brott som begåtts efter i dag. Den fulla belastningen på anstalterna syns alltså först om flera år.
