En rysk officer som flytt från sin tjänst i ockuperade Luhansk lever nu gömd, övertygad om att ett misstag kan kosta honom livet. I en intervju med SVT beskriver han en vardag präglad av rädsla. Mannen är anonymiserad och hans ansikte dolt i SVT:s reportage. Hans utsagor är just det – hans egen berättelse – och kan inte bekräftas oberoende i alla delar. Men flera av de förhållanden han beskriver stöds av dokumentation från människorättsorganisationer och oberoende medier.
Vad han berättar
Officeren tjänstgjorde enligt egen uppgift i en ockuperad del av Luhansk och flydde efter att ha kommit i konflikt med sina överordnade. Han beskriver för SVT en armé där tidigare dömda brottslingar getts vapen och skickats till fronten. Att Ryssland storskaligt rekryterat fångar till kriget är väl belagt av oberoende källor; ryska myndigheter har sedan 2022 erbjudit interner kontrakt med försvarsministeriet mot löfte om strafflindring, vilket bland annat The Moscow Times rapporterat om. Officerens detaljerade karaktäristik av enskilda soldater är dock hans egen och bör läsas som ett personligt vittnesmål.
Han säger sig önska att fler soldater skulle lägga ner vapnen, men menar att rädslan håller dem kvar. Den bilden rimmar med den ökning av desertering som hjälporganisationer rapporterat: hjälpförfrågningarna till nätverket Idite Lesom ("Gå in i skogen") steg kraftigt under krigets gång.
Varför avhoppet är livsfarligt
Officeren ser två vägar tillbaka, båda livshotande som han uppfattar det: att återvända till Ryssland och riskera långt fängelse, eller att tvingas tillbaka till fronten där han är säker på att dö. Att straffen skärpts är ett bekräftat faktum. Putin undertecknade i september 2022 ett dekret som höjde straffen för desertering, vägran att strida och frivillig kapitulation till upp till tio års fängelse, enligt Al Jazeera. I praktiken har domarna ofta blivit ännu hårdare – en soldat dömdes till 13 år i straffkoloni för desertering.
En osäker uppgift som måste verifieras är officerens exakta hänvisning till antal år i fängelse; de dokumenterade straffen varierar och något enhetligt tak går inte att fastställa utifrån öppna källor.
Inte säker ens utomlands
Officeren uppger att han inte känner sig trygg ens i grannländerna. Den rädslan har en konkret förlaga. I december 2023 greps den ryske desertören Dmitrij Setrakov i den armeniska staden Gjumri och fördes mot sin vilja till Ryssland för att ställas inför åtal, rapporterar The Moscow Times. Armeniens åklagarmyndighet uppgav att man aldrig mottagit någon utlämningsbegäran, vilket fick aktivister att tala om ett utomrättsligt bortförande.
Nätverket som hjälper avhoppare
Idite Lesom grundades i Tbilisi hösten 2022 av Grigorij Sverdlin, kort efter att Ryssland utlyst partiell mobilisering. Organisationen hjälper både värnpliktiga att undvika inkallelse och soldater att desertera, och uppgav 2025 att den rådgivit tiotusentals personer och hjälpt över 2 000 att hoppa av, enligt Wikipedias sammanställning. Ryssland har svarat med repressalier: justitieministeriet stämplade gruppen som "utländsk agent", och Sverdlin dömdes i sin frånvaro till fängelse.
För officeren i SVT:s reportage återstår tystnaden och vaksamheten. "Om de hittar mig dör jag", säger han – en mening som sammanfattar tillvaron för dem som vänt den ryska krigsmakten ryggen.
