En brottsplats är en färskvara. Den städas, byggs om, snöar igen. Vittnen minns fel, och fotografier visar bara det fotografen råkade rikta kameran mot. Det är problemet som laserskanning i 3D är tänkt att lösa, rapporterar SVT.
Så fungerar tekniken
Skannern mäter avstånd till allt runt omkring sig och bygger upp en digital modell av platsen, punkt för punkt. Utrustningen kan användas från stativ på marken eller monteras på drönare för att nå det som är svårt att komma åt.
Resultatet är inte en bild utan en måttriktig rymd. Det går att gå tillbaka in i den i efterhand och mäta sådant som ingen tänkte på att mäta när platsen var avspärrad.
Från World Trade Center till svensk polis
Tekniken kommer ursprungligen från Försvarsmakten. En av de första gångerna den användes i det här syftet var för att återskapa attacken mot World Trade Center och skadorna på Manhattan 2001.
I USA har rättsväsendet arbetat med laserskanning i ungefär tio år. I Sverige är Nationellt forensiskt centrum den drivande aktören.
Vad den kan räkna ut
Användningsområdena är bredare än man först tänker sig. Ur en skannad plats går det att beräkna en misstänkts kroppslängd, hastigheter vid trafikolyckor och storleken på en explosion genom att mäta kratern den lämnat efter sig.
Modellen kan dessutom kompletteras med väderförhållanden, som dimma, regn eller snö, för att visa hur sikten faktiskt var vid tillfället.
Provet på vittnesmålet
Det är i förhållande till vittnen som tekniken förändrar mest. Genom att placera en betraktare i modellen, på den punkt där vittnet uppger sig ha stått, går det att kontrollera vad som verkligen var synligt därifrån.
"Det går att återskapa brottsplatsen och se vilka vittnen som kommer ihåg rätt detaljer", säger Håkan Larsson vid Nationellt forensiskt centrum enligt SVT.
Det är en försiktigt formulerad mening med stora konsekvenser. Ett vittnesmål som tidigare stod och föll med trovärdighetsbedömningar kan nu i vissa fall prövas mot en geometrisk fråga: syntes det, eller syntes det inte.
