Beloppet är litet i biståndssammanhang. Det som avgör nyttan är hur snabbt det kan omsättas.
Beslutet
Biståndsminister Benjamin Dousa (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har beslutat om fem miljoner kronor i humanitärt stöd till Colombia efter jordbävningen, rapporterar SVT.
Enligt pressmeddelandet ska medlen gå till akuta humanitära behov, stödja människor i de mest utsatta områdena och stärka skyddet för dem som blivit hemlösa.
"Vi kommer att fortsätta stödja Colombia i denna svåra stund", säger Malmer Stenergard.
Stödet ges via FN:s flyktingorgan UNHCR. Sverige har tidigare i år bidragit med sammanlagt 71 miljoner kronor i humanitärt stöd till landet.
Varför pengarna går via UNHCR
Att kanalisera stöd genom en FN-organisation i stället för att skicka egna resurser är regel snarare än undantag i akuta lägen.
Skälet är enkelt: organisationen finns redan på plats. UNHCR har personal, lager och avtal i Colombia sedan tidigare, till stor del på grund av den stora venezuelanska flyktingbefolkningen i landet, och kan därför köpa in och distribuera direkt.
Ett bidrag som ska byggas upp från noll tar veckor. Ett bidrag till en organisation som redan har fordon och lokalkännedom kan användas inom dagar.
Vad hjälpen består av
Efter en jordbävning är behoven ovanligt förutsägbara under de första veckorna: tak över huvudet, rent vatten, filtar och kokkärl, och skydd för dem som förlorat sina hem.
Just skyddsdelen, som nämns särskilt i beskedet, handlar om något mer än husrum. Människor som bor i provisoriska läger löper högre risk för våld och utnyttjande, och den delen av arbetet är personalintensiv snarare än materiell.
Sammanhanget
Jordbävningen i Colombia har Dagens Blad rapporterat om tidigare i veckan.
De 71 miljoner kronor som Sverige redan bidragit med under året går till landets långvariga humanitära situation, som handlar om väpnad konflikt och migration snarare än om naturkatastrofer. Den nya summan läggs alltså till ett arbete som pågick redan innan marken skakade.
