Sommarjobbet är för många den första kontakten med arbetslivet – och med skattesystemet, anställningsavtal och fackliga begrepp. Lite förberedelse gör att du slipper otrevliga överraskningar när lönen väl landar på kontot.
Måste du betala skatt?
Inte nödvändigtvis. Tjänar du mindre än 25 042 kronor under hela kalenderåret 2026 ska du inte betala någon inkomstskatt. Men arbetsgivaren drar ändå skatt automatiskt om du inte säger till.
Lösningen är Skatteverkets intyg SKV 434. Där intygar du att din totala årsinkomst stannar under gränsen, och då gör arbetsgivaren inget skatteavdrag. Tjänar du mer än så kan du i stället ansöka om jämkning, så att rätt skatt dras från början. Drar arbetsgivaren ändå för mycket får du tillbaka pengarna vid nästa års deklaration – men det är smidigare att ha rätt skatt direkt.
Ett viktigt påpekande: har du flera arbetsgivare måste du räkna ihop allt. Varje enskild lön kan ligga under gränsen samtidigt som summan överstiger 25 042 kronor – och då kan det bli kvarskatt.
Särskilda regler om du är under 18
Arbetsmiljöverket ger unga ett starkare skydd än vuxna.
Är du 13–15 år får du bara utföra lätt och ofarligt arbete – som enklare kafé-, butiks- eller trädgårdsarbete. Du får inte jobba sent på kvällen, och arbetstiden är begränsad, särskilt under skolterminer. Från 16 år får du ta ett vanligt, ofarligt arbete med högst 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka. Vissa uppgifter – som bevakning och hantering av stora kontantbelopp – är förbjudna för minderåriga oavsett.
Semesterersättning – glöm inte fråga
De flesta sommarjobb är för korta för att ge betald semesterledighet, men du har alltid rätt till semesterersättning. Enligt semesterlagen ska den vara minst 12 procent av din intjänade lön om inget kollektivavtal säger annat, och den ska betalas ut senast en månad efter att anställningen tagit slut.
Unionen påpekar att det är klokt att i förväg reda ut om ersättningen ingår i den angivna lönen eller läggs till separat – annars kan det bli tvist efteråt.
Ingen lagstadgad minimilön
Många blir förvånade: Sverige har ingen lag om minimilön. Det är kollektivavtalen, förhandlade mellan fack och arbetsgivare, som sätter lönegolvet. Jobbar du på en arbetsplats utan kollektivavtal finns det i praktiken ingen legal undre gräns för din lön. Därför är det värt att fråga om arbetsgivaren har kollektivavtal och vad det säger om ingångslöner i din ålder och bransch.
Kräv ett skriftligt avtal
Muntliga löften är svåra att bevisa i efterhand. Se till att du har ett skriftligt anställningsavtal som åtminstone anger lön (och om semesterersättning ingår), anställningstid, arbetstider, arbetsuppgifter och uppsägningstid. Vägrar arbetsgivaren ge dig något skriftligt är det en varningssignal.
Snabb checklista
- Lämna SKV 434 om din årsinkomst stannar under 25 042 kr – annars ansök om jämkning.
- Räkna ihop inkomster från flera arbetsgivare.
- Kontrollera om kollektivavtal gäller och vad det säger om lönen.
- Fråga om semesterersättningen (minst 12 %) och hur den betalas.
- Är du under 18 – kolla arbetstidsreglerna.
- Kräv ett skriftligt avtal innan du börjar.
