Det börjar med en doft. Den som vet vad den letar efter känner igen den svaga aprikosdoften som sveper genom granskogen när det gula guldet kommer upp. Och i år kom det tidigt. Efter perioder av regn varvat med milda temperaturer har kantarellsäsongen startat på flera håll i Sverige – och få nyheter får svensken att snöra på sig kängorna lika snabbt.

Här har de första dykt upp

De tidigaste fynden har rapporterats från södra och mellersta Sverige. Enligt SVT Nyheter har kantareller hittats i Stockholms- och Uppsalatrakten samt längs västkusten. Även längre norrut beskrivs starten som ovanligt tidig – "minst två till tre veckor tidigt", enligt en svampkonsulent som Sveriges Radio P4 Norrbotten talat med. Att hitta enstaka kantareller redan i juni är, påpekar flera experter, inte alls ovanligt.

Därför kom säsongen tidigt

Receptet är enkelt men oförlåtande: värme och fukt i lagom kombination. "Det magiska ordet är regn", sammanfattar svampkonsulenten Rut Folke för SVT. Och då räcker det inte med en skur – marken behöver vätas på djupet. En vanlig tumregel bland svampkännare är att jorden behöver vara fuktig en bra bit ner för att svampen ska trivas. När sommarens regn äntligen nådde dit, efter en torrare inledning, tog det fart.

Var växer kantarellen?

Leta i äldre barr- och blandskog med gran, tall och björk, gärna där det finns blåbärsris och mossa. I södra Sverige hittar du dem också i bok- och ekskog. Sikta på små svackor och skyddade sluttningar där marken känns fuktig men där solen ändå når ner – inte på de torraste åsarna och inte där det är blött som ett kärr, råder Svampindex.

När du väl hittat en: stanna upp. Kantareller växer sällan ensamma, eftersom svampens mycel breder ut sig under marken. Sök långsamt och metodiskt runt fyndet.

Plocka hållbart – och håll koll på allemansrätten

Allemansrätten ger dig rätt att plocka vild svamp i de flesta skogar, men inte i naturreservat med plockförbud, inte på någons tomt och inte så att du stör markägaren. Skär eller snurra loss svampen försiktigt så att myceliet får sitta kvar, och låt de allra minsta stå – de växer till nästa plockare.

Akta dig för bluffen: narrkantarellen

Den vanligaste förväxlingssvampen är narrkantarellen (Hygrophoropsis aurantiaca). Den liknar kantarellen till färgen men avslöjar sig vid närmare titt: narrkantarellen har tunna, täta skivor under hatten som går att lossa med nageln, medan den äkta kantarellen har trubbiga, förgrenade åsar som löper ner längs foten. Kantarellen är dessutom vit till mycket ljust gul inuti och doftar aprikos – narrkantarellen är orange rakt igenom och nästan luktlös. Narrkantarellen är inte giftig, men smaklös och seg. Grundregeln gäller ändå: plocka bara det du med säkerhet kan artbestämma.

Så tar du hand om fångsten

Rensa kantarellerna torrt med en borste eller kniv – skölj helst inte, då suger de åt sig vatten. Förvara dem i papperspåse eller en luftig korg i kylen, aldrig i plastpåse där fukten stängs inne och svampen snabbt blir slemmig. Vid stekning: torrstek alltid kantarellerna först, utan fett och på hög värme, tills vätskan kokat bort – häll i smöret först därefter. Vill du spara skörden kan du förvälla och frysa, eller torka dem mörkt och torrt.

Så: håll utkik efter doften, ta med en korg och en kniv – och låt de minsta stå kvar. Skogens guld är här.