När kroppen blir en skärm för oron
Det börjar ofta med en klump i halsen, en oregelbunden hjärtrytm eller en smärta i bröstet. Patienten bokar tid, läkaren undersöker – men hittar ingenting. Sedan upprepas det. Och igen.
Mönstret är välbekant för psykologer som möter personer med hälsoångest, ett tillstånd som kännetecknas av en ihållande, överdriven rädsla för att ha eller drabbas av en allvarlig sjukdom, trots att medicinska undersökningar inte visar något. Enligt Region Stockholms internetpsykiatri berör hälsoångest upp till fem procent av befolkningen.
Eftersom de flesta möter vården först via vårdcentralen är primärvården helt central för att tillståndet ska upptäckas. Men just där riskerar det också att missas.
Problemet med att bara se kroppen
Symtomen vid hälsoångest är verkliga och liknar dem vid kroppsliga sjukdomar: hjärtklappning, andnöd, spänningar, smärta. Patienten söker vård i god tro, och läkaren undersöker i god tro. När provsvaren ändå återkommer utan anmärkning – men oron finns kvar – kan besöken fortsätta i en cirkel där den underliggande ångesten aldrig adresseras.
I det nationella vård- och insatsprogrammet beskrivs hälsoångest som kliniskt vanligt i både primärvård och specialiserad vård, men ofta förenat med annan samsjuklighet som försvårar diagnostiken. För att fånga tillståndet krävs att vårdpersonalen aktivt letar efter det psykologiska mönstret bakom de kroppsliga besvären, exempelvis med hjälp av skattningsskalor som mäter sjukdomsoro.
KBT har starkast stöd
När diagnosen väl ställs finns effektiv hjälp. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är den behandling som har starkast vetenskapligt stöd vid hälsoångest hos vuxna. Behandlingen går ut på att utmana orostankar kring sjukdom, stegvis närma sig det som triggar ångesten och bygga upp strategier för att hantera den. För den som föredrar läkemedel kan SSRI vara ett alternativ.
En viktig utveckling är internetbaserad KBT, som kan nå patienter oavsett var i landet de bor – något som spelar roll i ett land där tillgången till psykologer varierar kraftigt mellan regionerna. Region Stockholm beskriver en sådan behandling som löper över flera veckor med löpande stöd från psykolog via en webbplattform.
Primärvårdens nyckelroll
Socialstyrelsen har i en slutredovisning från 2025 lyft fram primärvårdens centrala roll i arbetet med psykisk ohälsa. Men för att det ska fungera i praktiken måste hälsoångest faktiskt identifieras – inte bara mötas med ännu en kroppslig utredning.
Den som känner igen mönstret – oron som inte släpper trots rena provsvar, de återkommande besöken, den ständiga kroppsskanningen – kan ta upp frågan med sin vårdcentral och uttryckligen fråga om en psykologbedömning och möjligheten till KBT.
