Ett proryskt nätverk som kallas Matrjosjka, även känt som Operation Overload och Storm-1679, riktar in sig på det svenska valet. Metoden är falska videoklipp som utformas för att se ut som nyhetsmaterial från etablerade medier, bland dem SVT, Dagens Nyheter, Euronews och Der Spiegel, rapporterar SVT.

Innehållet handlar om påstått valfusk och om anklagelser mot statsminister Ulf Kristersson. Spridningen sker främst på X, i mindre utsträckning på Tiktok och Bluesky.

Nätverket avslöjades 2024 av den ryska oppositionella analysgruppen Antibot4navalny, och kampanjen har även dokumenterats av tyska underrättelsetjänsten BfV och franska Viginum.

Den viktigaste siffran är den lilla

Enligt Antibot4navalny får de falska inläggen sällan stor spridning, typiskt inte fler än några hundra eller tusen genuina visningar.

Det låter som att kampanjen misslyckas, och i en mening gör den det. Men räckvidd är inte alltid målet i den här sortens operationer.

Ett klipp som ser ut att komma från SVT behöver inte nå miljoner för att göra nytta för avsändaren. Det räcker att det når några journalister, några faktagranskare och några partiföreträdare, och att det tar tid och uppmärksamhet i anspråk. Att materialet dessutom ofta skickas direkt till redaktioner som förklädda tips gör den effekten avsiktlig.

Varför just förfalskade mediemärken

Att sätta SVT:s eller DN:s utseende på ett klipp gör två saker samtidigt. Det lånar trovärdighet till innehållet, och det skadar avsändarens trovärdighet om förfalskningen upptäcks.

Den andra effekten är den mer långsiktiga. Ju fler falska klipp som cirkulerar med etablerade mediers logotyper, desto rimligare blir invändningen "det där kan ju vara påhittat" mot äkta material. Det är en långsam urholkning, och den kräver ingen enskild framgång.

Vad Kristersson säger

Statsministern konstaterar att fenomenet inte är svenskt: "Vi ser sånt här över hela Europa. Ryssarna inriktar sig mot länder som stöttar Ukraina."

Det stämmer med dokumentationen från Tyskland och Frankrike, och det är också anledningen till att svenska myndigheter arbetat med frågan sedan tidigare val.

Så känner du igen det

Falska klipp av den här typen delar några drag. De publiceras av konton utan historik, de saknar länk till en artikel hos den påstådda avsändaren, och de dyker upp i flera nästan identiska varianter samtidigt.

Det enkla motmedlet är också det tråkigaste: leta upp nyheten hos mediet som påstås ha publicerat den. Finns den inte där, finns den inte.

Med knappt en månad kvar till valdagen är det värt att ha den vanan. Det kostar tio sekunder, och det är den enda åtgärd som fungerar oavsett hur skickligt materialet är gjort.