Sommarlovet är efterlängtat för de flesta barn, men för polisen är det också en riskperiod. När dagarna fylls med ledig tid och den vuxna närvaron minskar utnyttjar kriminella nätverk tomrummet för att knyta nya kontakter. Inför sommaren har Polismyndigheten drivit en informationsinsats för att varna föräldrar och stötta dem i att hålla koll – både fysiskt och digitalt.
Därför är lovet en riskperiod
Logiken är enkel: de kriminella tar inget sommarlov. Tvärtom ökar utrymmet att söka upp barn när skolans personal, fritidsledare och andra vuxna inte längre finns runt omkring dem varje dag. Polisen beskriver hur de första kontakterna ofta tas i skolmiljö, på offentliga platser eller via sociala medier som TikTok, Snapchat och Instagram – för att sedan flyttas över till krypterade tjänster som Signal och Telegram.
Drivkraften bakom att vända sig till just barn är att de möter mildare påföljder. Att unga används som verktyg avspeglas i statistiken: i Halland uppger polisen att antalet misstänkta i åldern 13–14 år har tredubblats mellan 2023 och 2025, och att den vanligaste våldsutföraren i kriminella miljöer på kort tid sjunkit från åldersgruppen 20–25 år till 15–17 år. Dessa lokala siffror bör läsas som polisens egen lägesbild.
Vad sägs egentligen om flickor?
Den mediala rubriken om att gäng "värvar flickor" behöver nyanseras. Bilden av flickor i kriminella nätverk bygger framför allt på en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå), Flickor och kvinnor i kriminella nätverk, som publicerades i oktober 2025. Den är alltså inte i första hand en sommarlovsobservation, utan en bredare kartläggning.
Brås tydligaste slutsats är att flickor deltar på helt andra villkor än pojkar. Det är betydligt färre tjejer än killar som anses delaktiga. Flickor rekryteras sällan formellt, gör ingen karriär i hierarkin och behöver ofta inte heller "hoppa av" på samma sätt – men de fyller ändå en funktion. Den viktigaste anledningen till att de efterfrågas är att de bedöms som svårare att upptäcka av rättsväsendet. De används bland annat för att packa och transportera narkotika, för bedrägerier och penningtvätt, och för att locka fram offer inför grovt våld.
Enligt Brås kartläggning, refererad av TT, har polisen identifierat omkring 10 000 flickor med koppling till kriminella nätverk, mot drygt 51 000 pojkar. Av flickorna har ungefär två tredjedelar själva varit målsägande – de är alltså ofta både offer och förövare. Siffrorna bör läsas som en polisiär kartläggning, inte ett exakt facit.
En hierarki byggd på ålder
Brå har även tidigare, i rapporten Barn och unga i kriminella nätverk (2023), beskrivit hur strukturen ser ut. Barn i 12–15-årsåldern dras in av något äldre ungdomar, ibland under loppet av en enda dag. Nätverken har ofta tre till fyra åldersskikt med strikt hierarki, där de äldre styr de yngre genom lojalitetskrav. De yngsta får hantera narkotika, bära vapen och delta i rån och våld.
För flickor är vägen in ofta en annan – via sociala relationer, pojkvänner eller familjemedlemmar snarare än via en formell rekrytering.
Så motverkar samhället
Myndigheterna betonar att problemet inte är begränsat till vissa områden, utan förekommer i hela landet. Polisens råd till föräldrar är konkret: var närvarande i barnets liv, både fysiskt och digitalt, säger polisen Stina Ljungdahl i SVT:s rapportering från Halland.
Kommunerna kompletterar med praktiska insatser. Bland annat lyfter Södertälje kommun hur meningsfulla sommaraktiviteter, fältarbetare och samverkan mellan skola och socialtjänst kan minska riskerna. Tanken är enkel: ju fler trygga vuxna och ju mer att fylla dagarna med, desto mindre utrymme för de kriminella att kliva in i.
Samtidigt är det värt att hålla huvudet kallt. Det stora flertalet barn berörs inte alls, och en alarmistisk ton riskerar att skrämma mer än att skydda. Budskapet från polis, skola och socialtjänst är inte att misstänkliggöra ungdomar, utan att vuxna ska vara närvarande, ställa frågor och våga söka hjälp tidigt.
