En skatt som kom och gick
Skatten på plastbärkassar infördes den 1 maj 2020 under den dåvarande regeringen, med syftet att minska förbrukningen och nedskräpningen. Den nuvarande regeringen slopade skatten den 1 november 2024. Effekten lät inte vänta på sig: när det åter blev billigare att ta en plastpåse i kassan började svenskarna också göra det igen.
Tvåsiffriga ökningar
Under 2025 ökade användningen av i princip alla sorters plastpåsar kraftigt. De riktigt tunna påsarna – som frukt- och grönsakspåsar – ökade med drygt 65 procent, medan de bärkassar man bär hem maten i ökade med drygt 20 procent. Enskilda kedjor rapporterade ännu större tapp av återhållsamheten, med försäljningsökningar på mellan 30 och 65 procent.
Var Sverige står
Totalt fanns runt 400 miljoner plastpåsar till försäljning i Sverige under 2025, varav närmare 250 miljoner var bärkassar. Räknat per person landar Sverige på omkring 23 plastkassar om året, enligt Naturvårdsverket. Det ligger fortfarande under EU:s mål på högst 40 påsar per person och år – men trenden pekar nu uppåt igen efter att länge ha sjunkit.
Delade meningar
Skatten var omstridd. Kritiker kallade den en ineffektiv pålaga som mest irriterade konsumenterna, medan miljöorganisationer som Håll Sverige Rent menar att den faktiskt fick ner förbrukningen och varnar för att borttagandet leder till mer nedskräpning. Statistiken över 2025 ger den senare sidan visst stöd: utan prislappen tar fler en påse.
Det egna valet kvar
Oavsett skatt finns valet kvar hos var och en. En tygkasse i fickan eller en återanvänd påse gör samma nytta som tidigare. Plastpåsens återkomst är därför också en liten spegel av hur mycket en prislapp – eller avsaknaden av en – styr våra vardagsvanor.
