De två största partierna lovar samma sak fyra veckor före valet, vilket är ovanligt nog att notera.
Löftena
Både Moderaterna och Socialdemokraterna säger sig sluta låna pengar till nya permanenta reformer under nästa mandatperiod, rapporterar SVT. Utgiftsreformer ska i stället rymmas inom befintligt budgetutrymme.
"Alla permanenta utgiftsreformer nästa mandatperiod måste vara finansierade", säger Ulf Kristersson (M).
"De reformer som genomförs nästa mandatperiod behöver vara finansierade", säger Mikael Damberg (S), som samtidigt riktar kritik mot Moderaterna och säger att han inte längre känner igen partiet.
Siffrorna bakom
Konjunkturinstitutet bedömer reformutrymmet under nästa mandatperiod till omkring 94 miljarder kronor.
Regeringen har under det senaste året beslutat om utgifter på över 100 miljarder, fördelat på höstbudget, vårbudget och en extra ändringsbudget. Pengarna har gått till bland annat sänkt bränsleskatt, billigare kollektivtrafik och försvarsupprustning.
Med andra ord är löftet en utfästelse om att inte upprepa det som just gjorts.
Vad ordet permanent gör med löftet
Formuleringen är den intressanta delen, och den lämnar mer utrymme än den låter.
En permanent reform är en som ligger kvar i budgeten år efter år, till exempel en skattesänkning eller en höjd ersättningsnivå. Tillfälliga satsningar, engångsutbetalningar och investeringar räknas normalt inte dit.
Det innebär att ett löfte om att bara finansiera permanenta reformer i praktiken lämnar dörren öppen för lånefinansierade tillfälliga åtgärder, och att gränsen mellan de två kategorierna avgörs i budgetarbetet snarare än i valrörelsen.
Varför båda säger samma sak
Att regeringspartiet och den största oppositionen landar i samma besked säger något om hur trångt det ekonomiska utrymmet bedöms vara.
Det gör också att skiljelinjen i valrörelsen flyttas. När båda sidor lovar att inte låna handlar debatten i stället om vad de 94 miljarderna ska gå till, och där skiljer sig partierna fortfarande åt.
