Norges kung Harald begravdes på onsdagen i Oslo domkyrka. Strax efter klockan tolv fördes kistan, "täckt av en röd svepning och prydd med vita blommor", ut från slottsområdet och in på paradgatan Karl Johan, rapporterar TT.
Kortegen passerade genom Oslo under täta folkhopar innan kistan bars in i domkyrkan.
Från Sverige deltog kronprinsessan Victoria, som skulle läsa en bön på svenska under ceremonin.
Vägen och kyrkan
Sträckan säger något om vad en statsbegravning är till för.
Kistan hade kunnat föras till domkyrkan utan att någon såg den. I stället gick den längs stadens mest offentliga gata, i gångfart, med publik längs hela vägen. Det är en form som är äldre än monarkin själv: den som gör sorgen till något människor kan delta i genom att bara stå där.
Domkyrkan rymmer några hundra inbjudna. Karl Johan rymmer alla andra.
Den svenska bönen
Att kronprinsessan Victoria läser en bön på svenska, och inte på norska, är också ett val.
Nordiska kungahus deltar rutinmässigt i varandras ceremonier, men den som läser på sitt eget språk gör det som representant för sitt land snarare än som gäst i någon annans ritual. Det är en liten detalj i programmet och en tydlig markering av att detta är en händelse som angår mer än ett land.
Vi anger inte hur många som samlades längs kortegevägen, vilka övriga statschefer som deltog, vad polisinsatsen omfattade, när kungen dog eller vem som nu är regent, eftersom inget av det framgår av den källa vi läst.
