En lärare anklagades för att ha smygfilmat 21 barn i en bastu på ett sommarkollo där han arbetade som ledare. Åtalet lades ned eftersom han vistades utomlands och inte kunde delges, rapporterar SVT.

Justitiekanslern skrev att han inte borde få ersättning för häktningstiden, eftersom han undandragit sig rättvisan genom utlandsvistelsen. Han beviljades ändå 5 000 kronor för tiden i häkte och för en kamera som polisen beslagtagit. Själv hävdar han sin oskuld och menar att utlandsvistelsen inte hade med anklagelserna att göra.

Mannen stämde sedan Lexbase och krävde ersättning för att ha förlorat sitt jobb, samt att alla handlingar om sommarkollot skulle tas bort. Han drog tillbaka stämningen när parterna nått en uppgörelse. Gunnar Axén på Lexbase säger: "Våra förlikningar är det sekretess på."

Handlingarna är i dag borta från Lexbase. Mannen har bytt namn och uppdaterat sin lärarlegitimation.

En av dem som var barn då, nu vuxen, säger till SVT: "Det jobbigaste är att veta att han än idag får vara nära barn."

Vi namnger varken mannen, kollot eller orten, och vi återger inga ytterligare uppgifter om vad som ska ha hänt.

Vad det här fallet visar som gårdagens besked inte gör

I går meddelade Mr Koll, Lexbase och Krimfup att alla nu får begära radering av sina uppgifter. Det beskedet handlar om framtiden.

Det här fallet handlar om hur det fungerade dessförinnan, och det är mer upplysande. Här finns tre led som hänger ihop: uppgifterna var i en privat databas, en enskild kunde processa mot den databasen, och resultatet av processen är sekretessbelagt.

Det betyder att varken den som berörs eller allmänheten kan veta vad som avgjorde saken. Det enda som syns utifrån är att uppgifterna inte längre finns.

Namnbytet är en annan sak

Att mannen bytt namn och uppdaterat sin lärarlegitimation hör inte till Lexbase-historien, men står i samma text och pekar åt samma håll.

En anklagelse som varken lett till dom eller frikännande lämnar en person i ett mellanläge som svensk rätt inte har något bra svar på. Att åtalet lades ned av delgivningsskäl innebär inte att någon prövat om anklagelserna stämmer, och det innebär heller inte motsatsen.

Det är just därför frågan om vad som ska gå att söka fram är svår, och därför den inte blir enklare av att svaret bestäms i en förlikning ingen får läsa.