Ett sårbart minne
Fotografier, dokument, konst och föremål är delar av det gemensamma minnet – men de är också ömtåliga. Ett arkiv kan gå förlorat i en brand, en översvämning eller ett angrepp, och till skillnad från mycket annat går det inte att ersätta. Därför har frågan om hur kulturarvet ska skyddas i kris och krig fått ökad tyngd i det svenska beredskapsarbetet.
Experternas varning
Sverige behöver skyndsamt stärka förmågan att skydda kulturarvet mot hybridhot och i krig. Det slår Rådet för skydd av kulturarv fast i en delrapport, enligt Riksantikvarieämbetet. Rapporten föreslår konkreta åtgärder med särskilt fokus på digital beredskap, ökad kunskap och övning samt skydd av kulturarv på plats.
Digitalisering som skydd
En viktig del handlar om att digitalisera och säkerhetskopiera samlingar. Genom att skanna fotografier och dokument och lagra dem på säkra platser minskar risken att en enskild händelse utplånar oersättligt material. Runt om i landets arkiv pågår ett omfattande arbete med att föra över ömtåliga samlingar till digital form – ett tålmodigt hantverk, men ett av de mest verkningsfulla sätten att bevara historien.
Del av totalförsvaret
Att skydda kulturen har blivit en fråga också för det bredare beredskapsarbetet. Regeringen har lyft hur kulturen ska värnas i händelse av kris eller krig, enligt Regeringskansliet. Museer, arkiv och bibliotek ingår i planeringen, med rutiner för att flytta, dölja eller på annat sätt trygga särskilt värdefulla föremål.
Varför det spelar roll
Kulturarvet är mer än gamla saker. Det är berättelsen om vilka vi är och varifrån vi kommer. Att stärka skyddet av arkiv och samlingar handlar därför inte bara om beredskap, utan om att se till att kommande generationer får ta del av samma minnen som vi.
